Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Inför Internationalens forum. Dokument och uttalanden från tiden omkring krigsutbrottet - 2. Österrike-Ungarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över Serbien. I 44 år har Frankrike
smält smärtan över
Elsass-Lothrin-gen, tanken på revansch för Sedan har
bleknat allt mer, men nu skall för det
halvbarbariska Serbiens skull
förintelsekriget gå löst mellan kontinentens
ädlaste kulturfolk! I sanning
vanvett över allt vanvett !
Krig kunna uppstå ur lidelser, eller
föras för fördelars skull. Men vilken
fördel vinkar engelsmännen 0111 de låta
sin flotta ånga mot Hamburg för att
upphöja tsaren till Europas herre oeh
skiljedomare? Vem hindrar Ryssland,
om centralmakternas motvikt är
försvagad, att öppna vägen genom
Hel-lesponten eller till Persiska viken?
Skola Englands dreadnoughts täcka
Nordsjön med spillror oeh lik för att
öppna för kosackerna Indus-dalens
portar ?
Och Frankrike, denna frihetens och
folkväldets vagga i Europa, äro dess
söner, revolutionens arvtagare,
verkligen redo att röja väg till Europas
hjärta för moskovitiskt
despotövermod och för sarmatisk okultur?
Republikens förbund med absolutismen
vid Nevan var en förbindelse mot
naturen. Det blir en försyndelse mot
mänskligheten och utplånar alla det
franska folkets förtjänster om
kulturen, i fall det tar form av blodsarbete i
tsarens tjänst.
Dock — vartill tjäna ord!–-
Föråldrade statsfördrags dårskap
väger tyngre än kulturens röst och
förnuftets bud. En världsdel måste gå
upp i lågor, frukterna av hundraårigt
kulturarbete trampas ned i smuts och
blod för att vid någon flod på Balkan,
vars namn ingen kulturmänniska kan
uttala, viljan hos alla ryssars tsar
måtte framstå som den oövervinnelige
skyddsherrens! :’Livet, för tsaren!”
— Frankrike, England, hela
kulturmänskligheten spela nu upp till det
stycket som blodig världs-grotesk.
Arbeiter-Zeitung 4 aug.:
I morgon sammanträder det franska
parlamentet. I republiken ligger
avgörandet av krig och fred icke i e n
mans hand. I republiken avgör
folket självt, om det vill bevara fred eller
föra krig; blott med bägge kamrarnas
medgivande kan kriget förklaras.
Vilken triumf för folkets vishet, om
republiken vägrade att marschera mot
det tyska folket, som ingenting gjort
den, om den avböjde att på
despottsarens bud överfalla, tyskarna med
krig. Väl vore det en seger för
mänsklig anda över dåraktiga nationalistiska
fördomar, som måste få
efterverkningar i den avlägsnaste framtid, som
måste bli utgångspunkten för
försoningen mellan dessa två gamla
kulturfolk ! Men så härlig denna tanke än
träder fram för vår förväntansfulla
blick, så föga är tyvärr att räkna med
dess förverkligande. Tvedräktens ande
är för mäktig, att man skulle kunna
hoppas på denna mogenhet och insikt
av den franska folkförsamlingen.
Vad angår Frankrike det serbiska
storhetsvansinnet?–-Redan det
är det djärvaste hån mot förnuftet,
att den ryska despotstaten, som
trampar sina egna medborgares frihet
under fotterna oeh straffar
frihetssträvandena i den egna staten med galgen,
nu uppträder till försvar för
press-och församlingsfrihet i Serbien; men
att det franska folket skall sända sin
ungdom till slagfälten för att
avvärja en inskränkning av vad herr
Paschitsch kallar serbisk
yttrandefrihet, för att bevara en Balkanstat för
kränkning av dess suveränitet, det är
väl höjden av vanvett!
Arbeiter-Zeitung 5 aug.:
Den tyska nationens dag.
Denna 4 aug. skola vi aldrig
glömma. Hur än ödets tärningar komma
att rulla — och med vårt hjärtas mest
brinnande önskan hoppas vi till seger
för det tyska folkets heliga sak —
bilden av den tyska riksdagen skall i
historien framstå som en dag av den
stoltaste och mäktigaste lyftning av
den tyska andan. —–-Om
diplomatin handlat rätt, om det måste gå som
det gått, det må senax-e tider avgöra.
Nu står den tyska nationens liv på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
