Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 8-9, 1914
- Hedén, Erik: Hur världskriget anstiftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett pai* dussin trofasta anhängare —
och. de flesta samt mest krypande av
dessa äro tyska fabrikanter i Lodz.
Till denna psykologiska
konfliktanledning kom så en djupt liggande
ekonomisk: världens båda förhållandevis
mest järnhårda tullsystem stötte ihop.
Den rysk-tyska handelstraktaten
utlöper 1915. Storagrarema på båda
sidor gränsen krävde ständigt större
fördelar för sig själva utan att vilja
medge något åt andra parten.
Ryssland vidtog skarpa ekonomiska
krigsrustningar, bl. a. påtvang det Finland
spannmålstullar. Redan då talades
det öppet i Tyskland om krig. Den
världstragedi vi nu se utspelas är
alltså bland annat en av tullsystemets
gåvor åt mänskligheten. Tysklands
seger över England gör detta system
tryggare än någonsin.
# *
*
Men anstöten till kriget kom såsom
nämnts från Balkanhalvön. År 1908
fann Österrike tiden inne att utan
omsvep förklara sitt byte från
Berlinkon-gressen, Bosnien och Herzegovina,
för stadigvarande egendom. Det
annekterade de dittills formellt blott
förvaltade provinserna. Då deras
befolkning är serbisk riktades närmast
slaget mot Serbien, vilket Österrike
redan länge ekonomiskt förföljt och
vilket genom Bosniens annektering
definitivt avstängdes från havet och
från stamf rändelandet Montenegro.
Ryssland och Frankrike togo sig an
dess sak, men England, ehuru också
sympatiserande, ville ej krig, och så
fick Österrike som det ville. Redan
började det allt hoppfullare blicka
mot sitt gamla mål Saloniki, dit vägen
ledde över länder, bebodda av serber,
bulgarer och greker, vilka förvisso
längtade efter befrielse från
turkväldet men ej till- priset av underkastelse
under en ny främmande makt utan
medels återförening med sina stamländer.
Då gjorde Ryssland några år efteråt
ett genialt motdrag. Medels sitt
sändebud i Belgrad v. Iiartwig — en av
dessa tyskbördiga ryssar, som hata
Tyskland mer än några andra —
lyckades det år 1912 bringa de splittrade
och oeniga slavisk-grekiska
Balkansta-ternas spirande föreningstendenser till
mognad. Bulgarien, Serbien,
Grekland och Montenegro sammanslöto sig
till ett angrepp på Turkiet, Tysklands
och i viss mån även Österrikes
omhuldade vän, vars murkna statsväsen
bragts i farlig gungning genom en där
omöjlig och i utförandet tyskpedantisk
liberalism. Deras mål var de
makedo-niska brödernas frigörelse. Till
världens häpnad lyckades de. Men
Österrike gav sig icke. Först lyckades
det utestänga Serbien från
Adriatiska havet. Självt av alla krafter
undertryckande serber, kroater m. fl.
förde det nu nationalitetens talan till
förm,ån för det folk, som minst av alla
i Europa är moget uppbära en
självständig nationalstat, Albaniens.
Motade i väster, kastade serberna sina
krav åt öster, där de stötte hårt mot
bulgarernas. Ryssland manade med
största iver till försoning. Men
Österrike, som redan 1908 stått i
diplomatiskt samförstånd med Bulgarien,
eggade detta till överfall. Det tappra
småfolket fick dyrt betala sin tilltro
till stormaktens lockelser. Återigen
segrade den part, som man minst
förmodade, återigen led Österrikes
politik ett nedeiiag. Dess skyddsling
låg slagen och måste överges. Än
värre: Rumänien tog parti mot
Bulgarien och bröt med trippelalliansen.
Endast Tysklands påtryckning på
Österrike att ej motsätta sig
Rumäniens krav hindrade det från
anslutning till Ryssland. Dock hade
Österrike vunnit mycket:
Balkanför-bundet var sprängt, delningen av
landvinsten från turkarna skedde med ett
förakt för nationalitetsprincipen, som
nödvändigt måste mana till nya
förvecklingar, Bulgarien fylldes av
ur-sinnigt rysshat, Serbien hade på er
gång blivit ytterligare utmattat oci
övermodigt segeryrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:10 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1914/0301.html
