Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Carleson, C. N.: Kring världskrigets utbrott. Den förlamade Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog, medan ”Vorwärts” den 28 juli
förklarar, att Serbien gått till mötes,
”så långt som det var förenligt med
en suverän stats anseende”. I
förbigående må anmärkas, att Serbien ville
ha tvisten hänskjuten till internationell
skiljedom — och där fanns ju
Haag-domstolen! ”Vorwärts” finner 30
juli det oerhört att Österrike vill
”lag-stridigt undertrycka även varje privat
yttring i Serbien av- nationalistisk
anda i tal eller skrift” medan
”Arbeiterzeitung” den 1 aug. hånfullt yttrar:
”vad Pasitseh (serbiske
ministerpresidenten) kallar serbisk yttrandefrihet”.
Så slå de båda tidningarna varandra
på munnen.
Ännu den 31 juli och 1 aug.
kämpar ”Vorwärts” modigt för fredens
bevarande, prickar ”krigsherrarnas
kamarilla”, framhåller, att
realpolitiker borde räkna med den
rysk-serbiska vänskapen, att franska regeringen
är avgjort fredsvänlig samt varnar
tyska regeringen för att gå med
Österrike genom tjockt och tunnt. Ja,
ännu sedan krigstillstånd proklamerats i
Tyskland, manar ’ ’Vorwärts ’ ’ att icke
lämna utan avseende Rysslands roll i
politiken samt söker lugna oron över
Rysslands mobilisering. Märkligt nog
stödjas ”Vorwärts” ansträngningar
av själva det liberala ’’Berliner
Tageblatt ’ ’, som fordrar
offentliggörande av båda parternas
villkor. I Berlin synes man sålunda taga
saken vida lugnare oeh förståndigare
än i Wien. Hade det dock icke vid
d enna tidpunkt kunnat öva någon
verkan på höga vederbörande, om de
tyska protestdemonstrationerna mot
kriget hade upprepats? De blodiga
huvuden, som de skulle ha kostat
hade varit en försvinnande bråkdel li-
danden mot krigets alla ohyggliga
offer. Om den tyska socialdemokratin
frånsade sig allt ansvar för de
kommande händelserna, borde man
åtminstone i riksdagen ha sagt ifrån i
stället för att lägga på Internationalens
största parti blamagen att slutligen
rösta för krigskrediten, d. v. s. för
kriget.
Varken i Österrike eller
Tyskland har socialdemokratin stått sitt
internationella prov, om än allra sämst
i Österrike. Ännu mycket mindre har
man ”intensifierat”
demonstrationerna mot kriget. Det gives dock
ögonblick i nationers och samhällens
liv där något måste vågas, men,
i stället för att våga, beredde sig
socialdemokraten Haase i tyska
riksdagen stormande bifall från alla
partier, när han yttrade: ”Våra varmaste
sympatier följa våra bröder” (de
tyska —- men icke de franska, belgiska,
engelska eller ryska bröderna) ”under
fanorna utan åtskillnad till parti”;
sedan fortsatte han att ensidigt tala
endast om en kamp mot den ryska
despotismen, fastän han visste att
dråpslaget riktades även och framför
allt mot de än den tyska nationen vida
friare västeuro]3eiska nationerna.
Därav kan icke bli något ”samförstånd
med Internationalen”. Icke ett enda
socialdemokratiskt ord föll heller i
tyska riksdagen om den tillämnade
kränkningen mot Belgien. Undra
sedan på att ”maktfilosofer” som
Siide-kum förkunna oblygt expansionism!
T. o. m. i små neutrala länder.
Låtom oss nu kasta en blick
västerut ! Den 25 juli kunna vi även för de
franska socialdemokraternas del
konstatera samstämmighet i
uppfattning av läget med de tyska och
österrikiska partierna. L’Humanité uttalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
