Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Carleson, C. N.: Genmäle: ”Kring världskrigets utbrott”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Kring världskrigets utbrott
— Genmäle till red:s not.
Vid redaktörsskiftet i ”Tiden" ber jag
■att till den — vi kunna ju säga
avskedshälsning till undertecknad, varmed tidskriftens
högsta föresyn harangerade undertecknad i
form av ett nytt recidiv av sédan tjugufem
■år känd notskrivningssjuka, som yttrar sig
i att korta, nakna påståenden få ersätta
saklig kritik, få göra följande erinringar:
l:o. Mitt ”obehärskade språk mot ett
par av våra broderpartier” är en
anmärkning, som får stå uteslutande för
redaktionens egen räkning. Envar opartisk torde ej
få annat intryck av artikeln än att den
noga följer oeh stödav sig på ”’Tidens"
tämligen utförliga återgivande av
”dokumenten” i ett föregående häfte, vilkas
mye-ket skiftande färg av objektivitet och
passion kanske kommit redaktionen att
överflytta detta intryck på min framställning.
Jag bekänner gärna min oförmåga att skriva
i en viss floskulös manifest-stil med
densammas kända benägenhet att ”korrigera
sakligheten” och ”draga obefogade
slutsatser ’
2: o. Icke med ett ord har jag bestritt, att
Haase i tyska riksdagen talat om den
imperialistiska politikens och diplomaternas
oerhörda ansvar, men när jag skriver: ”inte
ett ord om det oerhörda ansvaret!” så stå
orden där att ses i sitt sammanhang med
ansvaret inför den
internationella arbetarerörelsen, när en
socialdemokratisk fraktion beviljar
krigs-kreditiver i ett så dubiöst fall som
detta Och där — på den punkten .. .
det vill jag ännu en gång ha sagt —
sprack internationaliteten. Så var det
med ”den sakligt osanna
tendensuppgiften ’
3:o. Om man skall tala om beskyllning,
ber jag få påpeka, att jag aldrig beskyllt
den tyska socialdemokratiska
riksdagsfrak-tionen för ’ ’trolöshet ’ men däremot klart
och otvetydigt för svaghet — och det
ståv jag för. Om redaktionen hade velat
ge en sannfärdig resumé av min artikel i
detta stycke, hade den på sin höjd kunnat
säga, att jag givit t. ex. blott ena sidans
intryck av ”stämningar, som röra sig inom
den svenska socialdemokratin ’ Det hade
varit väl för redaktionen, om den stannat
därvid och icke som nu skjutit över målet.
4:o. Eftersom därom alls icke är tal
i min artikel, står det naturligtvis helt och
hållet på redaktionens egen pessimistiska
uppfattnings konto, när den redan nu låtev
framskymta, att ’ ’det tyvärr kan komma
att visa sig, att det ieko blir Tysklands
socialistiska arbetare, som slutligt bestämma
Tysklands fredsvillkor’’. På detta kapitel
har jag —- trots mitt förmenta ’
’obehärskade språk” — aldrig vågat mig in.
Profetera är en vansklig sak. Men s& mycket
förstår nog menige man utanför den svenska
socialdemokratins höga och visa
kotteri-areopag, att de nya, starka
intrycken av världskriget på olika länders
arbetarepartier av sig själva frammana frågan
om de gamla linjernas duglighet. Där
förspörjes ju redan en söndersättning inom
Internationalen i de engelska
socialdemokraterna nyligen avgivna protest mot den
d e f e k t a Internationella Socialistiska
Byråns tämligen vaga och lösa
konferenspro-jekt.
Stockholm den 30 december 1914.
C. N. Oarleson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
