- Project Runeberg -  Tiden / Sjunde årgången. 1915 /
35

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Möller, Gustav: Marx och försvarsnihilismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAV MÖLLER: MARX OCH FÖRSVARSNIHILISMEN

försvarsväsende, som måste avse
att försvara andras
fädernesland. Med denna utgångspunkt
måste arbetarna bli
försvarsnihi-lister, totalt likgiltiga för vad man
lögnaktigt behagar kalla deras
fädernesland. Logiken är
obestridlig. Det är Marx som satt
slagordet i försvarsnihilismens
händer. Marx var tydligen
försvars-nihilist och socialdemokratiska
ungdomsrörelsen har lyckligtvis
fattat sin mission rätt, då den vill
återföra den på
försvarsvänlighe-tens avvägar inråkade
internationella socialdemokratin till den
principiella försvarsnihilismen.
Den kan fylla denna mission i det
lugna medvetandet, att Karl Marx
är den andlige fadern till
dess försvarsnihilism.

*



Nu ha vi alltså, med
utgångspunkt från två olika citat ur ”Det
kommunistiska manifestet”
kommit till det uppseendeväckande
resultatet att Karl Marx —
socialdemokratins ojämförlige teoretiske
titan — både är
arbetarenationalismens andlige fader och
försvarsnihilismens andlige fader. Det
torde bli svårt att bestrida, att
båda de slutsatser, till vilka vi
kommit, äro formellt lika
berättigade. I varje fall är uppenbarligen
den förra slutsatsen icke mera
berättigad än den senare. Men lika
uppenbart är, att de båda
slutsatserna icke blott äro sins
emellan fullkomligt oförenliga utan att
de stå i oförsonlig fiendskap emot
varandra. Den ena leder till
patriotism, den andra till klar antipa-

triotism i gärning. Den ena leder
till kamp för den nationella
självständigheten, den andra till
nationell självuppgi velse. Principiell
nationalism tvingar fram
pirinci-piell forsvarsvänlighet. Principiell
försvarsnihilism förutsätter
principiell nationell likgiltighet.

Men hur är det möjligt, att
samma man — därtill den som av
alla äras som socialdemokratins
klaraste och skarpaste huvud —
kan i samma skrift, ja, i samma
korta stycke av samma skrift göra
sig till tolk för två oförsonligt
fientliga principer? Var då Marx i
själva verket en charlatan eller en
dåre, en överdådig skämtare, som
särskilt utsatte proletariatet för
sin blodiga drift, eller en
sinnesförvirrad pratmakare?

Åhnej, det var nog intet fel på
Marx men —- han har fått som
efterföljare åtskilliga kvasiteoretici,
som ogenerat taga honom på
entreprenad, ehuru de aldrig gjort
sig det besväret att söka utröna,
vad Marx med vissa uttryck
verkligen kunnat mena.

Ovanstående isolering av två
olika uttryck av Marx och de
därpå var för sig byggda väsensskilda
slutsatserna har jag tillåtit mig
uteslutande i det allvarliga syftet
att påvisa, vilka vanvettiga
absurditeter en dylik behandling av
Marx leder till. Ingen
samvetsgrann människa gör sig skyldig
till det brottet att anföra några
enstaka ord, utryckta ur sitt
sammanhang, och på grund av dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1915/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free