- Project Runeberg -  Tiden / Sjunde årgången. 1915 /
41

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Palmér, Fritiof: Frankrikes försvarskamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pågående striden ett befrielsekrig
undan militarismen. Denna känsla, denna
stämning, denna illusion, om man
så vill, är det som utgör
botteninslaget i den ”heliga endräkt” varom
presidenten Poincaré och
regeringschefen Viviani m.ed lika gripande tonfall
talat; den känslan är det som i denna
stund sänder skaror av ärliga
antimili-tarister i döden, exemipelvis hundratals
högst ”ofosterländska” folkskollärare
vilka år igenom gått som förrädare i
borgarbladen.

Det är icke blott och bart försvaret
av den egna torvan som bragt till stånd
denna heliga endräkt. Icke heller det
av das Deutschland-uber-alles’thum
mer eller mindre hotade latinska
kulturarvet. Proletären, lönearbetaren kan
tyvärr ännu högst obetydligt känna sig
ha del i ”egen torva” och ”kulturarv”.
Men han har del i framtiden och han
känner att det i denna stund gäller
mänsklighetens väl eller ve för långa
tider framåt.

Därför ser man i detta nu de
rysligaste antipatrioter som Merrheim, Bled,
Mark sitta sida vid sida om Lépine
och Paris’ ärebiskop i allehanda
välfärdsutskott.

Det är mot bakgrunden av denna
allmänna känsla av att stå i strid för hela
mänsklighetens sak, frigörelsen från
militarismens ok, som man bör se
vissa otåliga uttalanden av franska
partivänner om de "neutrala”. Det må
förlåtas dem om de i viss mån se
förrädare mot socialismens sak, dess
principer och dess ideal, i dem som ej
obetingat ta parti för demokrati mot

militärvälde, för befriare mot erövrare
och förtryckare.

’Se på Tyskland”, säga de. ”Där
talas om ”plats i solen”, expansion,
Tysklands mission att organisera
världen. Och tyska socialister tillägga:
”vår sak är solidarisk med våra
arméers; vilken fasa om Schlesien och
Rhenprovinsens industricentra,
skövlades!” — De ha ej en tanke på Polens
industricentra, på Nord-departementets
eller Briey-distriktets. Och de kämpa
alla med Tysklands storhet som enda
ledstjärna.”

Det är naturligtvis ej min mening att
påstå alt alla fransmän, alltifrån
Poincaré, via Gustave Hervé ned till den
enklaste mannen i ledet ha absolut
samma mer eller mindre socialistiska
syn på den pågående striden. Men det
ligger en god portion sanning i vad som
sagts att hela Frankrike i dessa tider
andas socialism.

Fransmännen ha nu alltid varit ett
idéernas folk, ett folk av idealister,
skulle jag vilja säga. Den stora
revolutionen med dess flammande lösen: frihet
jämlikhel, broderskap var deras verk.
D å gällde det att bryta ned kaster och
privilegier i nom nationen. Denna
gången har befrielseverket intern
a-t i o n e 11 karaktär. Frankrikes folk,
och i främsta ledet Frankrikes
socialister kämpa för frihet, jämlikhet och
broderskap mellan nationerna. De veta
att den kampen blir lång och att ett
slutgiltigt resultat ej kan vinnas i
första kastet. Men de sitta inne med den
offeranda, den heliga hänförelse, som
gör det möjligt att syfta långt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1915/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free