Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Ström, Fredrik: En- eller tvåkammarsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en soc.dem. tidskrift behöva försvara
enkammarsystemet mot
tvåkammarsy-stemet. Men intet är numera att
förvånas över, icke ens att urgamla
demokratiska krav uppgivas och angripas
av dem som främst borde vara satta
att gent emot demokratins fiender
vaka över våra ideal och söka förverkliga
dem.
Såvida inte det hela gäller en rent
akademisk belysning av problemet.
Men därpå är jag visst icke säker.
Nå, vilket är då mäst demokratiskt:
ett system med en eller två kamrar?
Då gäller först frågan: vad är en
demokratisk statsförfattning? Många äro
definitionerna härpå, men alla
socialdemokratiska gå dock ut på vad vår tyske
partivän, revisionisten Fr. Stampfer i
sitt arbete ”G-rundbegriffe der Politik”
betecknat med uttrycket: den fulla
folksuveräniteten. Verkligt
demokratisk är en stat först då, när
inga direkta eller indirekta hinder äro
resta emot folkets fulla suveränitet eller
herravälde i staten. Först och främst
kräves härvidlag att den allmänna, lika,
direkta och även i övrigt obeskurna
rösträtten är tillerkänd varje myndig
man och kvinna, och, vad som vidare är
självklart, att denna rösträtt icke är
genom andra åtgärder eller
bestämmelser på något sätt förtagen sin fulla
kraft eller i något avseende beskuren
så att den i verkligheten går för nära
den fulla folksuveräniteten.
Är detta riktigt, så följer också
logiskt därav, att en enda, på verkligt
allmän och obeskuren rösträtt vilande
kammare måste vara ett sannare,
klarare, smidigare och effektivare uttryck
för folksuveräniteten, för demokratin än
ett tvåkammarsystem.
Antingen skall vid ett
tvåkammarsystem den ena kammaren väljas på
andra grunder än den andra, men då
kommer den ena ovillkorligen på någon
punkt i strid med den allmänna och
obeskurna rösträttens principer och
därmed i strid med den modärna
demokratins grundvalar, eller skola båda kam-
rarna utses efter samma principer, då
den ena som kopia av den andra blir
obehövlig och blott ett onödigt bihang
som åstadkommer trassel och
kostnader och kan bli fröet till en skadlig
dualism i statslivet.
Sådana tvåkammarsystemen f. n. äro
beskaffade vila överhusen, senaterna,
l:sta kamrarna på vissa klassers eller
gruppers sociala och politiska
privilegier, företräden. De äro förbehållna
de-adliga de rika, de jordbesittande etc.
eller äro de utsedda inoml vissa
grupper av överklass eller valda efter en
odemokratisk och reaktionär
valordning, ofta även med valbarhetsstreck av
olika slag. Dessa överhus äro avsedda
att vara de maktägande och
besittaiide-klassernas fasta borgar emot folkets och
demokratins stormlöpningar och
strävanden. Och de äro så också: hinder
sä starka ofta mot alla djupgående
reformer och omdaningar, att folken i
de flästa länder förgäves slagit sina
pannor blodiga mot dem.
Men nu säger Gustav Möller: Det är
en n y slags första kammare, vi vilja
ha, överhus av ny typ som vi skola
skaffa oss. Dels skola dessa nya
överhus vara utsedda inom vissa olika fasta
korporationer, såsomi universitetskåren,,
läkarekåren, fackföreningsrörelsen o. s.
v., och valda av dessas medlemmar, dels
skola dessa överhus blott ha suspensivt
veto.
Vad nu först angår att en av
statsförfattningens grundvalar skall vila på ett
politiskt privilegium för ett fåtal,
förvissa kårer och deras ledamöter, så
måste ju detta strida mot a 11 demokratis
första princip, som innebär
upphävandet och avskaffandet av alla politiska,
privilegier och genomförandet av den
lika medborgar- och människorätten.
En av den franska revolutionens, en av
det stora konventets, en av den
äldre-internationella socialismens största arv
till senare tiders demokrati och
socialdemokrati skulle därmed vara
principiellt uppgiven- liksom även all
socialdemokratis fordran på den lika rösträtten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
