Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Ström, Fredrik: En- eller tvåkammarsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty faktiskt är: i och med det ait v 1
s-s-a medborgare få en privilegierad
rösträtt, få rätt att ensamma utse t. o., m.
en av representationens kamrar, så är
den lika rösträttens princip på det mäst
eklatanta sätt kastad över bord och
gärdet upprivet för all sköns andra
reaktionära fortsättningar. Det är
underligt att sådant kan förbises av en
socialdemokrat.
Då är det i själva verket vida mer
demokratiskt att o m ett
tvåkammarsy-stem i. och för sig är bättre än ett
en-kammarsystem, bibehålla första
kammaren sådan den t. ex. nu utses i
Sverge, men rikta kampen mot den
40:gra-dig-a skalan, valbarhetsstrecken och
helst även mot den indirekta
valordningen, som ju är ett oting. Lyckas det
då avskaffa den 40-gradiga och
valbarhetsstrecken och införa allmän, lika
och direkt rösträtt, så blir ju första
kammaren blott en kopia av andra
kammaren med det enda undantaget att den
förra utses för 6 den senare för 3 år.
Avskaffar man sedan även de olika
långa valperioderna, så är den rena kopian
färdig. Men vad tjänar en sådan kopia
till?. Är då icke ett även formellt
en-kammarsystem att föredraga?
Vilka äro emellertid nu Guslav
Möllers skäl för det uppseendeväckande
förslaget att införa en av särskilt
privilegierade medborgare utsedd första
kammare? Var äro de tungt vägande
motiv som diktera ett förslag att den
svenska sociademokratin skall frångå all.
demokratis fundamentalprincip: den
allmänna och lika rösträtten vid val till
en del av riksdagen, till en av
representationens kamrar? Så vitt jag kan
finna är endast ett enda skäl, ett
enda motiv anfört: riksdagen behöver
vissa experter, vissa sakkunniga.
Jag måste verkligen bekänna, att jag
häpnade inför detta. Ty således skulle
socialdemokratin kunna avyttra en
av demokratins yppersta principer
och mäst eftersträvade mål, — ja göra
sig till målsman och kämpe för ett nytt
privilegierat står.d, allt för en f. ö. skä-
ligen tvivelaktig lösning av en rent
riksdagsteknisk fråga: sättet att få
experter vid riksdagsarbetet.
■lag säger tvivelaktig lösning, ty
även om denna experternas första
kammare utsågs bland 50 olika
institutioner, så skulle ändå riksdagen icke ha
special-sakkunr.ige till sitt förfogande i
alla tänkbara olika frågor, utan i den
mån det behövdes se sig nödsakad höra
experter även utom riksdagen.
Tvivelaktig också ur den synpunkten att även
denna nya första kammare ju komme
att dela upp sig efter p.artilinjer, och^
resp. experter-riksdagsmäns omdöme
och votum såsom, just sakkunniga
därmed förlora-en god del av sin betydelse
utanför sitt eget parti.
Sedan tillåter jag mig även begå en
sådan majestätsförbrytelse mot själva
tanken på en sådan expertkammare att
jag verkligen frågar: har man i
allmänhet funnit att herrar politiska
professorer (Trygger, Hjärne, Kjellén, Fahlbeck,
Lundström, Glasson, Thyrén,
Hallen-dorf, Steffen etc.), dessa experternas
experter, jast såsom politiker äro
sådana lysande snillen att de särskilt
inbjuda till skapandet av en hel k a
inni a r e av sådana typer.
Frågan är i själva verket om icke
sakkunskapen för riksdagens del
betydligt bättre skulle tillgodoses genom
vida enklare och naturligare lösningar
än genom att inrätta ett särskilt
överhus av experter. T. ex. genom att låta
sakkunniga med yttrande- och
förslagsrätt deltaga i utskottsarbetet, genom att
inbjuda experter att i mån av behov
demonstrera sina åsikter och meningar
inför utskott och kamrar, genom att
hän-skjuta vissa frågor för yttrande till
vissa rådgivande församlingar, kårer,
sällskap eller institutioner före definitiv
utskottsbehandling, vidare genom att
införa flera. s. k. läsningar innan
besluten få. laga krafti o. d. Härigenom
torde man vinna betydligt större
inflytande för den verkliga och opartiska
sakkunskapen än genom en speciell
partiuppdelad expertkammare. - Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
