Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1915 - Händelser och spörsmål - Palmstierna Erik: Den starka neutraliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Molin vetat tillgodogöra sig den lärdom
Mefistofiles gav den unge studenten i
Faust: ”att ha ett slagord, käre vän!” Ty,
uppriktigt sagt är denna stolta lösen blott
ett slagord och en förklädnad kring en
grumlig tankegång.
Tesen om två slag neutralitet är
fullständigt oriktig. Något dylikt existerar
helt enkelt icke. Vi kunna hänvisa dr
Molin och hans vänner till en auktoritet,
som de torde vara de sista alt bestrida, den
framstående tyske folkrättslärde prof. F r.
von L i s z t, vars nyligen utgivna
krigs-broschyr för övrigt tilldragit sig en
berättigad uppmärksamhet. Han skriver i
sitt arbete ”Völkerrecht” atl den
”välvilliga neutraliteten”, är stridande mot
”neutralitetens idé”, men det är just en dylik
neutralitetshållning dr Molin bjuder oss
intaga. Bakom slagordet visar sig, när man
söker ”falta in i sakens kärna”, något helt
annat än neutralitet i folkrättslig
bemärkelse. Tydligen avses i själva verket att
vi skola erkänna att ”faran hotar oss
endast från ena partens sida” och att ”vi
äro sålunda i eminent grad intresserade i,
beroende av andras framgång”.
DäJ.’-efter bör hela vår politik inriktas och
eftersom för oss ”spelet står i sista hand”
om ”liv eller lem” måste vi befria oss
från den ”vanföreställning, som lett oss
att söka stå väl med alla, att förneka vårt
eget för båda de stridande parternas lika
uppenbara intresse i den inbillningen att
därmed kunna behaga den ene, varav vi
endast skördat bådas missaktning och
misstro” och vi måste bereda oss på att
”kriget på den sida intresset anvisar
verkligen är den yttersta utvägen för
hävdande av statens rätt och bestånd.”
Här må klart och otvetydigt sägas ifrån
att en politik efter dessa linjer leder oss
följdriktigt ifrån vår neutrala ställning och
in i det stora äventyret vid
centralmakternas sida med ett England, som
fortfarande behärskar världshaven och gör
Östersjön osäkert!, såsom öppen
mostån-dare och Norden allvarligt
söndersplittrad för oöverskådlig framtid. Landets
unga söner skulle föras över gränsen för
ovissa mål och spekulationer, vilka hän-
delsoinas lek måhända vårdslöst avslöjar
som lösa hugskott, saknande reell grund.
När vi förklara att den uppriktiga
neutraliteten måste vara rättesnöret för
Sverges politik, enär därmed även vår frihet
säkrast värnas, så förnekas likväl icke att
utomordentliga vanskligheter dagligen
möta diess förverkligande. I en tid då
ingendera motståndaren längre respekterar
folkrättens grundsatser måste givetvis den
neutrala staten utsättas för betydande
svårigheter. Tyskarna stoppa vår
trävaruexport för att planken användes i Flanderns
skyttegravar och engelsmännen innehålla
fodret till våra kreatur, bara därför atl man
anser större export gå från Sverge till
Tyskland än härifrån ut till England. Den
rena inlressepolitiken härskar och
folkrätten existerar inte längre. Hur än ett
neutralt land bär sig åt måste detta faktiska
förhållande åstadkomma allvarliga
bekymmer. Det är således icke i vår
neutralitetspolitik, utan i makternas orsaken till
vårt svåra läge är att söka,. Det hade
säkert varit bättre om dr Molin och vi
andra i den punkten enigt hävdat Sverges
intresse och folkrälten, än att antyda vår
egen ”Sverges neutralitetspolitik” såsom
upphov till vad som försiggår med oss.
Den strängt neulrale kan också komma
uti situationer, som starkt fresta dess
hållning. När vi t. ex. följa 1909 års
London-deklaration i fråga om krigskon traband,
men de fördragsslutande makterna icke
fästa något verkligt avseende vid densamma
kunna egendomliga förhållanden inträffa^
Vi ha redan sett att England—Ryssland
transitera varor i mängd över Sverge,
vilka icke äro krigskontraband,. men det är
omöjligt för oss ati till eget behov få
något av dem. Ryska ägg ha vi fullständig
brist på och detta förklarar i sin mån de
oerhörda äggprisen, men inte en låda
sådana av alla dem som passerat Sverge ha
kommit oss till godo. Det händer även
att på våra järnvägar överföres varor, som
enligt vår på folkrätten stödda uppfattning
icke äro krigskontraband, men samma
varor stoppas när de via England skola
avsättas inom vårt land, av fruktan att de
reexporteras till Tyskland. Göra vi fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
