Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1915 - Händelser och spörsmål - Palmstierna Erik: Statsregleringen - Palmstierna Erik: Ekonomiska spioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och när sanningen kommer i dagen
upptäckes ibland, alt skatleina ha varit
alldeles onödiga. Men för de medborgare, vilka
fortfarande betungas med dem, är detta
ingen hugnad. Vidare plockas stundom vissa
småtullar bort utan samband med den
stora tullreformen och den systematiska
omläggning av vårt skatteväsen, som är
oundgängligen nödvändigt. Något av
planlöshet karaktäriserar riksdagens
statsregle-ringsarbete, hur väl den i övrigt bedrives i
detalj.
Det är inga små ’belopp det numera
gäller. Budgeten har sprungit upp till det
betydande beloppet av 337 miljoner kr. för
år 1916.
Sin prägel har den väsentligen fått av
krigets återverkningar på statsfinanserna.
Indragningar och besparingar, minskning
av kapitalökningen och omkoslnader för
neutralitetsvakten Det blir om sättet för
denna sistnämndas bestridande,
meningarna väsentligen torde komma
att brytas denna gång.
Begeringen har inte velat uppge hela
kostnaden för år 1914, utan stannar vid den 1
nov. och söker välta på framtida
statsregle-ringar, det som nu helst borde täckas av
under överskottsåren hopade medel i den år
1911 inrättade kassafonden. Denna torde
i själva verket redan ha fått utbetala de
32 miljoner kr. som de extra försvar
skostnader, vilka icke skola täckas av
värnskatten uppgått till. Att emellertid högern
fortfarande ömmar för bolagen och ”hönan,
som värper guldäggen” (Swartz 1910) det
fick man nog påminnelse om av hr
Trygger i remissdebatten.
Den ”stilla riksdagen” är särskilt ägnad
för en behandling av statsregleringsfrågorna
och deras tekniska lösning. Arbetet
härpå torde nämligen icke kunna framkalla
någia partifejder. Emellertid finner man
tyvärr ofta att just dessa frågor tilldraga sig
ett ganska ringa intresse och detta även av
demokratins representanter. Måhända det
beror därav att de, vilka mera sällan röra
sig med större pänningbelopp, än relativt
hämmande för firiansärendena.
Lagstiftningsfrågor med principiell innebörd
förstår man bättre. Det bör likväl icke förbi-
ses att makten över statens pung är och
förblir den avgörande i statslivet och att
en god statshushållning är själva
grundvalen för demokratins sociala och kulturella
framstegsarbete.
Ekonomiska spioner.
Avunden är svenskarnas nationallyte..
Det förmäiks granneligen under den
nuvarande krisen. Alla köpmän och exportörer
vilja tjäna pängar, men ingen unnar den
andra, vad han själv kan dra fördel av.
Samarbete förekommer i mycket ringa grad^
är det däremot möjligt att begagna
situationen för att bringa en besvärlig
konkurrent om livet, passar man sorgfälligt på.
Huvudsaken är dock, att ingen får
förtjäna mer än en själv. Detta tycks vara
allmän regel.
Det har under allvarliga tider förr visat
sig att detta nationallyte kan bli
ödesdigert nog för oss och ge anledning till
inblandning från fiämmande makter i våra.
egna göranden och låtande. Exempel
härpå torde icke saknas ens under rådande
be-kymmersfulla. förhållanden. Man hör att
svenskar uppträda såsom ekonomiska
spioner ageiande direkt eller indirekt i
förbindelse med utländska beskickningars
representanter eller tjänstemän. Somliga göra
det måhända förledda av en falsk
fosterlandskänsla. De äro så fullt och fast
övertygade om att en av stormakterna i detta
ögonblick kämpar för Sverges egen sak
emot dess gamla arvfiende, att varje
åtgärd, som kan bidraga till framgång för den
förra och förlamande av den andras
möjligheter att reda sig, betraktas såsom en
gagne-lig gärning, även om något svenskt
närings-intresse allvarligt skadas därav, svenska,
arbetare :Som följd därav bli arbetslösa
och regeringen beredes svårigheter. Runt
om i våra hamnar finns det också köpmän
och handelsagenter som lurpassa på
varandra. Kan den ene stoppa den andres
förehavande och förtjäna själv även genom
underjordisk förmedling av påtryckningar från
annan makt är frestelsen härtill mer än en
svensk man för stor. Det är ju för övrigt
i detta telefonens tidevarv så oändligt lätt
att ge en liten vink och anonymt försvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
