Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han i vaije fall gros116. Tellering lf in
nuce1!. Alla koblenzare äro jn varandra
lika. Skicka mig saken tillbaka när du
vill och har (id och lusi, med en rad för
Dronke.
Din K. M.
alltså = ”slor-stor”; därför kan Marx
vitsa ”dubbelt store Gross” “Franskans
”grand” = ”stor” (här i andlig mening).
“ Franskans ”gros” = ”grov”, ”klumpig”,
”otymplig”. d7I nötskal, d. v. s. i sitt frö.
52.
Onsdags afton den 29 januari 1851.
Käre Marx!
Din tystnad och din undran över min
tystnad blir visserligen plötsligt förklarlig
för mig, sedan min gamla häxa till
värdinna i dag, af t e r s o m e sharp
cross-examinationd letat fram ditl brev av
den 7 dennes ur en hop böcker i milt rum,
där det slumrat lugnt sedan den 8 januari.
Jag hade nämligen icke varit hemma över
natten och människan hade helt enkelt
lagt brevet på böckerna. Sedan vid
städningen lade hon i brådskan en annan bok
ovanpå, och då denna bokhög hela tiden
förblev orörd, så hade brevet utan ditt
tillkännagivande kunnat slumra där till
yttersta dagen. Hade jag denna månad idkat
studier i ryska i stället för i psykologi så
hade detta icke hänt.
I varje fall är din nya historia med
grundräntan fullständigt riktig. Den med
befolkningen alltjämt stigande ofruktbarheten
hos jorden hos Ricardo här aldrig velat bli
klar för mig och för ett alltjämt stigande
spannmålspris har jag heller aldrig
kunnat finna bevisen, men med min bekanta
tröghet en f a i t de t h é o r i e2) har jag
givit mig till tåls vid det inre knotet från
mitt bättre jag och har aldrig gått på
djupei i saken. Det är tvivelsutan så att din
lösning är den riktiga och den har sålunda
förvärvat dig en ny rätt till titeln
jordräntans ekonom. Funnes det ännu rätt
och rättvisa på jorden så skulle den totala
jordräntan åtminstone för ett år nu
tillhöra dig, och dr t vore det minsta, varpå
du kunde göra anspråk.
Det har aldrig velat gå i mitt huvud, ait
Ricardo i sin enka sats framställer
grundräntan såsom en differens i
produktiviteten hos de olika jordslagen och i beviset
för denna sats 1) icke känner något annat
moment än införandet av ständigt sämre
jordarter 2) fullständigt ignorerar
agrikul-turens framsteg och 3) slutligen låter
införandet av d£ sämre jordm-ånerna. nästan
helt och hållet falla och i stället ständigt
opererar med påståendet, att kapitalet som
successivt användes på ett beslämt fåtal,
allt mindre och mindre bidrager till
avkastningens ökning. Lika begriplig som
den sats var som skulle bevisas,
lika-främmande voro för denna samma sats de i
beviset anförda motiven, och du torde
erinra dig, att jag redan i
”Deutsch-franzö-sische Jahrbiicher” gentemot teorien om
den stigande ofruktbarheten hänvisade till
den vetenskapliga agrikulturens framsteg
— naturligtvis mycket c r u d e 3 och utan
varje sammanhängande genomförande. Du
har nu bragt saken till klarhet och det är
ytterligare ett skäl, varför du borde skynda
med fullbordandet och publicerandet av
”Ekonomien”. Ora man överhuvud taget
kunde få in en artikel av dig om
grundräntan i en engelsk tidning skulle det väcka
enormt uppseende. Reflektera därpå, j e
nie charge de la traduetion4).
Inneliggande herr Gross-Gross tillbaka.
Jag skall nästa gång skicka dig ett par
rader för söla Dronkes räkning, i kväll är jag
för sömnig att la i tu med ytterligare
göro-miål. Ett skönt följe Lumpaci, Gross,
Wil-helmi och framslegspamflettisien från
Cin-cinnati! De gökarna måtte verkligen tro,
atl man fysiskt, moraliskt och
intellektuellt sjunger på sista versen eftersom de
göra en slika förslag. C’e st amusan t,
cependant5, och jag har redligen
skrattat åt dessa squatters i
samhällsräd-dares skepelse och deras anbud, med
honorar för Dronke. Dr Siegfrid Weiss
”skarpt och salt” är outdone0 av ”den
för länge sedan förgätna skönas Adonis”
”vilt, pikant, sarkastiskt och flersidigt”.
Que Dieu le bénisse!7
Härvarande 0’Connor-konferens har
mynnat ut i rena humbugen. Den
består, den föregivna representationen för be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
