Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling pr quarter. Den bäsla jorden, n:r i,
som föir frambiagle 20 bushel, anlages nu
frambringa 30 bushel. Den inbringår alltså
nu, i stället för 20X7 eller 140 shilling,
30X5 eller 150 shilling. D. v. s. en ränta
av 20 shilling i stället för 10 förut. Den
sämsta jorden, som icke ger någon ränta,
måste avkasta 26 bushel, ty enligt vårt
antagande här ovan är det nödvändiga
priset på densamma 130 shilling och- 26X5
= 130. Är förbättringen icke så allmän
d. v. s. vetenskapens allmänna framsteg,
som går hand i hand med samhällets,
po-pulationens o. s. v. totala framsteg, så att
den sämsta jorden, som. måste uppodlas,
kan frambringa 26 bushel så kan
spannmålspriset icke falla till 5 shilling per
quarter.
De 20 shilling ränta uttrycka allt
fortfarande skillnaden mellan
produktionskostnaderna och spannmålspriset på den bästa
jorden, eller mellan
produktionsomkostnaderna för den sämsta och den bästa
jorden. Relativt förblir det ena jordområdet
alltjämt lika ofruktbart i jämförelse med
det andra som förr. Men den
allmänna fruktbarheten har stigit
Det förutsättes endast, att, om
spannmålspriset faller från 7 till 5 shilling,
konsumtionen tilltar i samma mån, (d. v. s.)
efterfrågan, eller att produktiviteten icke
överstiger den efterfrågan, som kan väntas
till priset. 5 shilling. Lika falsk som
denna förutsättning yore, om priset fallit från
7 till 5 shilling genom en undantagsvis
yppig skörd, lika nödvändig är den vid en
graduell och genom producenterna själva
framkallad stegring i fruktbarheten. I alla
fall är det här fråga blott om den
ekonomiska möjligheten av denna hypotes.
Härav följer:
1. Räntan kan stiga ehuru priset på
jordprodukten faller och dock förblir
Ricardos lag riktig.
2. Räntans lag, såsom Ricardo i den
enklaste tes, med bortseende från hans
utveckling, framställer den, förutsätter icke
jordens avtagande fruktbarhet utan blott,
trots den med samhällets
utveckling alltjämt tilltagande
fruktbarheten hos jorden, oli-
k a fruktbarhet hos jordbrukaren eller
olika resultat av det successivt på samma
jord använda kapitalet.
3. Ju allmännare jordens förbättring
är, desto flere sorters mark kommer
den att omfatta, och hela landets räntal
kan stiga, ehuru spannmålspriset i
allmänhet sjunker. Antag t. ex. ovanstående
exempel, så kommer det endast an på huru
stort antalet jordbruk är, som producera
mer än 26 bushel till 5 shilling irtan att
behöva producera just 30 d:o d. v. s.
hur mycket mer mångfaldig kvaliteten är
hos den. jord, som ligger mellan den
bästa och den sämsta. Detta har intet
att skaffa med ratio13 hos räntan av
den bästa jorden. Det har överhuvud intet
att direkt skaffa med räntans ratio.
Du vet att det är just räntans största
egenhet, att den frambringas genom
utjämningen av priset för olika
produktionskostnaders resultat men att denna lag hos
marknadspriset inte är något annat än en
lag för den borgerliga konkurrensen.
Emellertid vore t. o. m. efter avskaffandet av
den borgerliga produktionen den haken
kvar, alt jorden bleve relativt
ofruktbarare, atl det med samma arbete skapades
successivt mindre, ehuru icke längre —
såsom under den borgerliga regimen — den
bästa jorden gåve lika dyr produkt som
den sämsta. Denna betänklighet bortfölle
med vad ovan sagts.
Jag ber alt få veta din mening om
saken.
Emedan jag uttråkal dig med den här
såsen skickar jag till uppmuntran
medföljande brevpacke från d:r Magnus Gross
(dubbelt store Gross! Allra störste Gross!läj
från Cincinnali. Du torde finna, att om
Monsieur Gross icke är grand1!i, så är
a Liten teoretisk fråga. 2 Av politisk-eko-
nomisk natur. 3 Egentligen = från ägget,
d. v. s. Irån första början. 4 Befolknings-
teori. 5 Totala länteavkaslning. “ Satser.
7 Spannmålstullarna 8 Med erforderliga
ändringar. “ Sir William Petty, engelsk na-
tionalekonom, död 1687, föregångare till
Adam Smith. 10 Engelskt rymdmått =
2,9os hl. u 40,4078 ar. 12 1 bushel = 36,3 li-
ter. J3 Höjd’, sats. 14 Marx gör här en
ordlek med namn. Magnus betyder i latinet
”stor” = tyskans ”gross”. Magnus Gross
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
