Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Händelser och spörsmål - Palmstierna Erik: Vår vattenkraftsfråga - Palmstierna Erik: Fraktmarknadens socialisering - Wigforss, Ernst: Professor Steffens anglosaxiske Bernhardi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösning; beredda äro de under årslångt
kommittéarbete. Vattenfallskommittén kom
med förslag om själva äganderäifen till
vallnet och förfoganderätten över
kungs-ådran, expropriation för byggande i valten,
sjöreglering o. d. KoncesEionskommillén
lägger fram kraftledningsspörsmålel o.
diskussionen om koncessionering för
distribution av kraft bringas därmed i förgrunden.
Den senaste kommittén aktualiserar frågan
om förvaltningen av statens egna
vattenfall och ger belysning ål Norrlands säregna
vattenfallsförhållanden.
Det är ett drama i fleie akter, som
utspelas under stegrad spänning. Den
slutliga lösningen kan ännu icke förulses, men
säkert är att på densamma beror i hög
grad hur framtiden skall utforma sig här
i landet.
Fraktmarknadens socialisering.
Kriget potensierar i samhället befintliga
lendenser, belyser skarpt rådande
missförhållanden och ger ny bevisning åt
nödvändigheten alt fortgå på socialiseringens väg.
Icke minst har erfarenhet härom vunnits
på transportväsendets område. Faran för
samhället alt järnvägar och reguliära
ång-båtslinjer befinna sig i enskild ägo
framstod ögonblickligen vid krigsutbrottet och
i detta ögonblicket i’å folken i form av
stigande livsmedelspris bittert känna vad det
betyder att rederibolagen ensamma
behärska de oceana förbindelsemedlen. Man såg
även hur 1. ex. den engelska staten
omedelbart övertog ledningen av
järnvägskom-munikationerna inom landet, hur den
italienska regeringen nedsätter gällande
tariffer för spannmål å subventionerade
fartygs linjer med 50 proc. och nu söka även
de tre nordiska länderna utreda hur de
må kunna undgå den förlamande inverkan
på samhällslivet, fraktprisstegringen
åstadkommer.
Denna sistnämnda fråga är synnerligen
allvarlig och visar det sig omöjligt atl milt
under brinnande krig finna en
lösning av densamma, så framtvinga de
dagliga upplevelserna likväl att man på allvar
griper sig an härmed, när tiderna blivit
mer normala-
För atl ge en bild av vad det betyder för
vårt dagliga bröd att de oceana
förbindelserna icke, i likhet med de landfasta, ledes
av staten må anföras alt fralderna från
U. S. A., som vanligen belöpa sig till Vs s.
pr quarter, i februari betalades med 15
d. v. s. en fraktprisstegring av c:a 420
proc. Samtidigt var ökningen av själva
spannmålspriset icke mer än 60—70 proc.
så att den huvudsakliga delen av
brödfördyringen kommer på frakloekret och det
åstadkommer att vi pr 100 kg. imporleiat
vete få betala omkring 5 kr. mer än förut
Man har beräknat alt trols nya utgifler för
krigsriskförsäkring, höjd avlöning och
as-surans saml slegrade kolpris, förtjäna
redarna genom elt ogenerat utnyttjande av
fiaklmonopolet err hel ångbåt var fjärde
resa mellan U. S. A. och Sverge.
När man så vet att de stora
ångbåts-linjerna —’ de rörliga bryggorna över
haven — äro i händerna på
världssamman-slulningar, organiserade i slarka truster eller
samverkande genom fraktprisavlal och
behärskade av elt utomordentligt mäktigt
och infliytelserikt iinanskapilal, så blir
uppfordran lill all frigöra folken från
beroende av detta välde så mycket
allvarligare. Det får ej länge så förbliva, alt det
enskilda kapitalistiska vinstintresset
reglerar förbindelsen över oceanen i det
mellan-folkliga samfundet.
Den enskilda staten är likväl ej nog stark
att överlaga denna uppgift. Det fordras
ett energiskt samarbete mellan de
sjöfarande nationerna. Önskvärt vore om
Nordens trenne länder kunde la initiativ
härtill, när lärdomarna av krigsåret skola
fruklbargöras.
Professor Steffens anglosaxiske
Bernhardi
alias Homer Led var ett fynd, som
tydligen har fyllt hjärtat med glädje på den
oför-trutne sökaren efler för England
obehagliga sanningar. Här fanns en man, som
förkunnade en militarism, minst lika
brutal, en maktfilosofi, minst lika hänsynslös,
som någonsin Bernhardi, Och så var han
amerikan. Inte riktig engelsman, tyvärr.
Men ändå amerikan. Och i Amerika talas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
