Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1915 - Jacobson, Malte: Krigets orsaker och krigets mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Vmani fordrade, borde av
socialdemokrater kunna utdömas, då nu
staterna i fråga till stör del ha tysk kultur.
(Märkvärdigt nog höjdes icke en
socialdemokratisk röst mot Vivianis
krigs-program.) Men låt oss nöja oss med det
mål som Londonkonferensen (Guesde
och Sembat inberäknade) uppställde,
nämligen alt Elsass-Lothringen skulle
frånryckas Tyskland för att sällas i
tillfälle att fritt bestämma, över sill öde.
Om detta är erövringskrig eller ej vill
jag icke debattera, det är väl i varje fall,
synes det mig, icke ett obilligt mål för
en stat som befinner sig i krig.
För Tysklands räkning kan det bliva
lika svårt alt säga var dess mål
upphöra att bli försvar och i stället bli
erövring. Officiellt är kriget ett
försvarskrig. Det syftar, säger en av de vettigare
kullurfrivillige, icke till världsvälde i
engelsk, rysk eller ens fransk stil,
därtill sakna vi rent geografiskt
förutsättningar, utan blott till
”självbevarelse, alltså fortsättande av den
hittillsvarande karaktären som
een-trsilmakter” (Österrike inberäknat)...
”Alla eventuella förändringar avse
att vaira el t! befästande och
säkerställande av vår hittillsvarande
ställning, vilken icke får utsättas för en
ny skakning” (Tröltsch). En strid med
detta mål, ”en varaktig fred”, blir
emtel-lertid ett erövringskrig allt efter de
”förändringar” som man menar måste göras
för syftet. ’ ”Offensivrörelsen åt väsler”
kan av strategiska skäl motiveras (skall
Tyskland-Öslerrike segra över alliansen
måste givelvis stölen riktas mot dess
känsligaste delar, dess ekonomiska och
och politiska centrum, Paris), men skall
den leda (ill en definitiv annektering av
Belgien och delar av Frankrike, då äro
de flesta socialdemokrater eniga om alt
möta ett sådant mål med all den
indignation, som vidhäfts begreppet
erövringskrig. Beträffande andra av Tysk-,
lands mål kan det emellertid vara
tvivelaktigt om man med sitt begrepp
”erövringskrig” kan få stor ledning. En
seger för Tyskland kommer antagligen alt
framför allt utnyttjas till alt befästa det
ekonomiska och politiska ”samarbetet”
med Turkiet. Och ett ohämmat
ekonomiskt utnyttjande av Bagdadbanan blir
ingen obetydlig vinst, men är det då
icke en ”erövring”? Formellt icke, så
länge Turkiet ger sitt mer eller mindre
fria tillstånd till’ saken. Men
säkerligen kommer både Ryssland och
England att känna det som ett ytterst
beklagligt ingrepp i deras intressen, som
hart när en erövring.
Den slora motsatsen under ett krig är
således knappast erövringar eller icke
utan billiga och berättigade erövringar
eller expansion utan alla hänsyn. Alla
de stridande känna sig offra för
landets försvar, till tryggande av dess
existens, och de förändringar i maktsfärer
som de vilja genomdriva, motivera de
såsom nödvändiga som garantier för
freden och tryggheten. Må dessa blott
kunna försvaras som sådana, må de
kunna bättre än de bestående
förhållandena hindra krig i framtiden. Eller
är kanske varje förändring en större
olycka, ett slörre krigshot än de
bestående förhållandena, som letl till
kriget nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
