Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 4, 1915
- Jacobson, Malte: Krigets orsaker och krigets mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike långt mindre trängande, då det
icke som’ Tyskland var ansatt från två
håll av numieriskl överlägsna härar.*
Risken att klämmas sönder, om det icke
•genom en snabb offensiv lyckades få
övertaget, hade Frankrike icke att
räkna med på samma sätt som Ty&kland.
(Härmed är då ingenting sagt om det
för Tysklands del förelåg ett nödläge
som berättigade det till sin aktion
mot Belgien. Det blir en senare debatt.)
*
Vända vi tillbaka till Wells’ yttrande
•om målet för Englands krig, faller ännu
ön sak i ögonen, som det kan vara skäl
att ta upp i detta sammanhang, det är,
hur gamla schema, som i fredstid ha
en mening, förlora en hel del av sin
betydelse mitt upp i brinnande krig.
Jag tänker på motsatsen
försvarskrig — erövringskrig. Som
formel för ett demokratiskt försvarsarbete
är det nödvändigt att hålla denna klar,
den ger en .god hänvisning i fråga om
vad demokrater syfta till med sitt
godtagande av en militär rustning. Men
när kriget är i full utveckling —
gränserna för elt försvarskrig kunna då icke
längre var så lätta att dra.
Wells gör för sin del gällande att
England icke kan blott syfta att försvara
sig själv och den sak (Belgiens
okränk-barhel) som det trätt i breschen för.
Krigets mål är icke endast att driva
tyskarna ur Belgien utan att också o
m-i n t e t g ö r a den tyska militarismen.
Det är ett nytt mål för vilket det hade
varit obilligt att börja ett krig, men för
* Jag följer kapten J. Hallgrens översikt
i Forum över truppstyrkoma. Han beräknar
TysklancKJsterrikes tillgångar på utbildat
manskap till 7,900,000, enlentens till
13.390.000.
vilket ett pågående krig gott kan
utnyttjas.
Är det då erövringskrig eller
försvarskrig? Ett moraliskt befriande av
Europa från tysk militarism kan ju icke ske
annat än genom att beröva Tyskland
dess skyddsvärn mot fientliga överfall,
genom atl så uttömma tyska folkets
ekonomiska kraft att det icke kan
uppställa en militärmakt likställd med
andra staters. Ett sådant; mål får nog från
tysk sida sett karaktär av erövringskrig,
men England kan med viss rätt. kalla,
det ett försvarskrig, ett försvar för
framtiden. Varför icke begagna tillfället att
få en tvist löst, som i fredstid varit ett
ständigt krigshot. Krigsolyckan, så
menar tydligen Wells, bör icke gå över
utan att ha skapat någon lycka för
framliden.
Vad Frankrike beträffar ställer sig
problemet lika komplicerat. Så länge
fientliga härar stå på dess jord, är dess
krig uppenbarligen ett försvarskrig, men
sedan? Konseljpresidenten Vivilatni
förklarade i deputeradekammaren med
anledning av en interpellation om Guesdes
och Sembats deltagande i
Londonkonferensen, att Frankrike skulle "fortsätta
kriget till slut, tills Europa blivit
moraliskt frigjort och Belgien erhållit
upprättelse, politiskt och materiellt, samt
Elsass-Lothringen återerövrats”, därom
rådde, förklarade han, ”fullständigt och
hjärtligt samförstånd”. (Och vid
deputerades samma.nträdie höjdes ingen röst
mot delta påstående.)
Hur man skall kalla ett krig vars mål
är att ”återerövra” Elsass-Lothringen är
ju egentligen icke svårt att avgöra, men
namnet är ingen lösning av själva
rättsfrågan. Endast det obetingade
återin-förlivande av de båda provinserna, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:27 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1915/0108.html
