Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1915 - Händelser och spörsmål - Palmstierna Erik: Skatt på konjunkturvinst - Palmstierna Erik: Dynastipolitik på Balkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att t. ex. vid en merinkomst under 20,000
kr. avdrages 12,000 kr., medan vid en
mer-inkomsl av 100,000 kr. endast 1,000 kr.
avdrages. Även aktiebolagen bli föremål
för denna beskattning, vilken skall utgöras
såsom engångsskatt. Någon beräkning har
finansminister» Ed v. Brändes icke
kunnat lämna å storleken av den
skatteintäkt, som förväntas inflyta, men det
anta-ges bli ”et ikke ubetyiMigt Beleb”.
Hos oss ha
socialdemokraler-n a i bevillningsutskottet, enligt vad det
uppgives, med understöd av liberalerna,
väckt saken på tal och det har även
försports, all regeringen tagit ärendet under
övervägande och ämnar komma med en
framställning till riksdagen., följande i
huvudsak de linjer, vilka uppdragits i det
danska förslaget. Emellertid bör man
kunna förutsätta, att regeringen något hårdare
tilldrar skatteskruven, än som. skett i
Danmark. Åtminstone bör man kunna gå ned
till 10,000 kr. inkomst och höja
skattepro-centen med det dubbla. Dessutom bör tagas
under särskild omprövning huruvida icke
de, vilka erhållit direkta, vinster genom
statens försoig, såsom till följd av
meddelade export licenser o. d. böra lämna en
ersättning till staten efter grunder, som
bestämmas med iaktlagande av föreliggande
fall.
Rättvisan av här föreslagen beskattning
är så uppenbar att den näppeligen kan
utsättas för alH-arligt motstånd. Visserligen
komma somliga;’vilka i smryg förtjänat mitt
under allmän nöd att göra sura miner, meu
eljest kommer det säkerligen att hälsas med
allmän tillfredsställelse, om vi bland
andra märkliga åtgärder under krisen också
kunna inräkna skatt å konjunkturvinster.
Dynastipolitik på Balkan.
Bella gerant alii tu felix Austria nube”
— ”andra, segra genom, krig men du sälla
Österrike med giftermål”, hette det fordom.
Denna regel fortlever emellertid i tysk
politik, del kan man erfara från Balkan och
annorstädes. Vi anteckna följande
dynasti-ska äklenskapsförhållanden i Europas
oroliga hörn.
Rumäniens nyligen avlidne konung
C a r o 1, var en Hohenzollrare — liksom
sin broison och efterträdare — och
medvetandet härom. lämnade honom aldrig..
Härstamningen förde honom mer än
en-gång till pliktkollissioner, varvid
blodets röst besegrade den mening hans folk
synles företräda. Vi erinia oss att
Rumänien under ett visst skede av kriget,
då ryssarna infallit i Bukowina och hotade
Siebenburgen, syntes besjälat av vilja att.
ingiipa och besätta, det område i
dubbelmonarkin,, där stamfrän der bygga och bo..
Men kung Carol höll tillbaka och hotade
med tronavsägelse. Det var säkerligen
icke några pacifistiska motiv, som
dikterade den gamle krigarens hållning, utan
motviljan alt bekämpa släktens ”överste
krigsherre”.
Med all sannolikhet ha motsvarande
förhållanden gjoit sig gällande i Grekland.
Kung Konstantin är gift med kejsar
Wilhelms yngsta syster Sofia och
hans sympatier för Tyskland
demonstrerades så ostenlativt efter tronbestigningen
under resan till Beilin, attVenizelos
fick skynda från sitt lantställe för att lugna
de missnöjda entenlemakterna. Nu har
kungen emellertid i öppen strid mot ett
nästan-enigt parlament och dess ledande
statsman-vägrat att deltaga i angreppet mot
centralmakternas bundsförvant Turkiet
Kung Ferdinand’, av Bulgarien,
född i Wien, tillhörande huset
Sachsen-Koburg-Gotha, och i andra giftet förmäld
med en prinsessa av Reuss, hade de tyska
makterna att tacka för sin monarkiska
upphöjelse 22 sept 1908. Hans politik har
också gått i nära förbund med Österrikes
under senare lid. Det var på dess råd som
Bulgarien engagerade sig i det sista,
olyckliga Balkan-krigel. Nu vet man, att denna
stat, trots de mest ivriga påtryckningar från
västmakterna och löfte om
Adxianopels-återlämnande m. m. icke synes vilja länka
sina öden samman med Tysklands fiender
och det är kung Ferdinands personliga
politik, som härvid spelar en avgörande roll.
Symptomatisk för den förskjutning
österut, man kunnat iakttaga hos den tyska
politiken var även att en ung tysk furste av
W i e d, officer vid något regemente, place-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
