Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5, 1915
- Schlyter, K. D. J.: Karl Staaff och högsta domstolens arbetsbörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klagande partens förmögenhetsställning:
cn mindre bemedlad person skulle
kanske få gå upp till högsta domstolen med
etl mål om 100 kronor,
Grängesbergs-bola.get’kanske blott med processer om
minst 100,000, k. m:t och kronan väl
icke med mindre tvisten rörde miljoner.
Förslaget (vilket icke må förväxlas
med hr Lindhagens förslag om en
progressiv revisionsskilling eller
fullföljds-avgift) förefaller strax lika idealiskt som
ett annat i kammaren samma dag på
fullaste allvar framfört förslag, vilket
gick därpå ut, att hovrätterna själva
skulle avgöra, om de dömt rätt i målen
eller icke, för att sedan låta allenast
de mål fullföljas till högsta domstolen,
i vilka hovrätterna ansåge sig
hava dömt galet •— men den ena
tanken är också lika utopisk som
den andra. På grund av hr Slaaffs
försiktighet atl icke giva sitt hugskott
några som helst fasta konturer, skulle
varje försök till en mera ingående
kritik av projektet ur principiell eller
praktisk synpunkt fullständigt sväva i
luften och saknar därför i detta
sammanhang intresse.
*
I motsats till hr Staaff har hr
Lindhagen vid en mångfald tillfällen
ådagalagt elt varmt, positivt intresse för en
tillfredsställande lösning av det
föreliggande lagstiftningsproblemet. Vissa
av hans uppslag hava beaktats. Andra
hava måhända förtjänt ett större
beaktande, än som kommit dem till del, även
om den väg, hr Lindhagen i år uttänkt
Jör att om: möjligt undgå summa
revisibilis, ej var framkomlig. Ett av de
förslag, som hr Lindhagen icke förtröttals
att åter och återigen framföra, går ut
på att den nuvarande stora
arbetsba-lansen borde avarbetas genom extra
arbetskrafter. Senast 1914
motionerade hr Lindhagen om grundlagsändring i
syfte att möjliggöra tillkjallandet av
extra bisittare i högsta domstolen.
Motionen blev av riksdagens båda
kammare avslagen, sedan
konstitutionsutskottet avstyrkt densamma
under hänvisning lill nödvändigheten
att först genom, ändring i
processlagstiftningen bereda varaktig
lösning av frågan om lättande av
högsta domstolens arbetsbörda, innan
man tillgrep åtgärder för tillfälliga
lättnader. 1 debatten d. 23 mars 1915 var
emellertid hr Staaff redan färdig att
anvisa tillsättandet av e. o. bisittare i
stället för summa revisibilis. Detta
hade varit att bota ont med dubbelt
värre.
Sedan den nu av riksdagen antagna
lagstiftningen berett fullständig garanti
för att högsta domstolen under en lång
följd av år framåt skall vara i stånd att
årligen avarbeta minst så många mål,
som svara mot den årliga
tillströmningen, ställer sig frågan om anlitandet
av e. o. bisittare för balansens
avarbetande möjligen något annorlunda, än
1914. Den nuvarande stora
balansen oavgjorda mål måste medföra,
att man trots det utsträckta,
arbetet å femmansavdelningar ännu icke
på många år kan skörda
frukten av lagstiftningen i form av en
verkligt snabb rättsskipning i högsta
domstolen. Justitieministern har i
statsverkspropositionen beräknat denna
tid till 7 ä 8 år. Det kan därför
ifrågasättas, om det icke vore skäl att tagn
under förnyad omprövning, huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:27 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1915/0148.html
