Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Larsson, Oscar: 1914 års idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1914 års idéer.
För TIDEN av OSCAR LARSSON.
Den motivering, professor Kjellén
ti-digare givit den moderna maktfilosofien,
måtte synts honom efter all kritik
något klen. Han har nu i en ny
artikelserie tagit upp ämnet från en annan
utgångspunkt, och hans sång — han
karaktäriserar den själv mycket riktigt
så — följer denna gång något andra
tongångar. Som vi erinra oss, var hans
ledmotiv i en tidigare utläggning av
kapitalismens idélära: ”Nationalismen,
som i grunden fotad på en ren
naturdrift, ger i segerns stund ingen nåd och
känner intet förbarmande.”
Nu låter han i fyra artiklar i N. D.
A: ”ett världshistoriskt perspektiv”
belysas av ”den nya stjärnan av 1914:
pliktens, ordningens och
rättfärdighetens kalla men klara stjärna”. Dock
har prof. Kjellén i sin senaste
utläggning icke lyckats finna något uttryck,
sonn mer uttömmande karaktäriserar
den moderna maktläran än det nyss
anförda om nationalismen. Möjligen
skulle en liten retuschering kunna vidtagas
genom att utbyta uttrycket
”förbarmande” mot uttrycket ”rättfärdighet”,
varigenom även sådana händelser i ”1914
års idéers” utvecklingshistoria, som
rubriceras: ”Lusitania”, skulle få sin
psykologiska förklaring.
Världskriget är, enligt prof. Ivjelléns
uppfattning, en ”kamp mellan 1789 och
Tiden n:r 6, 1915.
1914, där det nya skall dräpa det
gamla och där det. förmultnade skall
ramla.” Det nya — ”en koncentration av
statslivet” — är den tyska tanken. Det
förmultnade — ”anarkien, som lurar på
bottnen av 1789 års individualism” —
är den franska tanken, för vilken
England f. n. anses vara den mest
representativa staten. Där få 1914 års idéer
”sin negativa reflexverkan i den
tomma individualismens bankrutt,
sluträkningen med elt en gång stort och
befriande kulturideal, som nu förlorat sin
världshistoriska betydelse”. Det är,
som man finner, vackra blommor, prof.
Kjellén kastar i graven.
1789 års kulturideals världshistoriska
betydelse anser prof. Kjellén ligga däri,
att det utgjorde en med nödvändighet
framsprungen reaktion mot 1700-talets
feodalism. Men detta är också dess
enda berättigande. Från denna
utgångspunkt gör han så en kritisk
undersökning av de tre begreppen frihet,
jämlikhet och broderskap.
”Friheten är en ren negation. Dess
värde”, fortsätter han, ”sitter uppenbart
i väsendet av de band, ur vilka
befrielsen skett.” Denna formel är dock
ingalunda en lösning av problemet.
Sanningen kommer man säkerligen
närmare, om man ser frihetens värde däri,
att friheten är ett villkor för all livsut-
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
