Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Larsson, Oscar: 1914 års idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckling, ait den är själva
grundvillkoret för personlighetens utveckling i
kultur- och värdeskapande kraft, att
den är ett korrektiv mot vad som är
prof. Kjelléns fasa: ”dekapiteringen av
mänskligheten”.
Att trycket på människoanden under
vissa tider är starkare än eljest, att
frihetskänslan då träder skarpare fram,
och att kravet på frihet då kraftigare
accentueras i människornas strävanden,
är dock ingalunda liktydigt med att
friheten just då har som kulturideal större
värde än eljest.
Så långt det gäller frihetsidén ställd
som motsättning till feodalismens band
och tvång, så långt är prof. Kjellén med
om att se frihetskravets berättigande,
men när det gäller en motsättning mot
de band, som i våra dagars samhälle
binda människorna och hindra deras
utveckling, då förklarar han med lika
frejdigt mod friheten vara en fetisch,
som människorna släpat med sig, en
negation, en fara för såväl individ som
samhälle. Så har det varit och så
kommer det nog alltjämt att förbli med
högermannen. Han kan nog erkänna
frihetssträvandena i en svunnen tid. Ty
den faran hotar ej honom. Men när
det gäller hans egen tid, då är det slut
med sympatierna. Då är frihet lika
med anarki och samhällsupplösning,
och då är frihetskampens
undertryckande vägen till ordning, ty då hotas
hans egna intressen — som just
utgöra de band, som kväva friheten.
Och låtom oss gå tillbaka till år 1789.
Prof. Kjellén citerar med gillande Paul
Rohrbachs arbete: ”Den tyska tanken
i världen”: ”Djupt motiverad var även
det borgerliga frihetsidealets revolution
och Napoleons världskrig, när den gam-
la statliga begränsningen blev för trång
för det ur det nya statssystemet
framgångna fria ekonomiska livet med dess
individualistiska anda.” Borgarklassen
var i behov av proletären (som också
kämpade som legoknekt åt. den förre),
när kampen gällde ett erkännande av
storborgardömets rättigheter. Men när
denna kamp väl var över, då vidtog en
annan kamp, då ändrades signalerna,
då gällde det ett försvar för
storborgardömets rättigheter mot förre
legoknekten, proletären, som nu ville realisera
sin frihetsidé gentemot kapitalismen.
Franska revolutionens frihetsideal
var av politisk-rättslig natur. Det
sträckte sig ej längre än till ett krav på
jämlikhet inför lagen. Den sociala
jämlikheten var utesluten. Och menar
prof. Kjellén, att det är detta
frihetsideal, somi förmultnat, så har han
otvivelaktigt rätt. Men det inträffade icke
191-1, då nationalismen för en
övergående tid gjorde ett avbrott i
frihetskampen, det inträffade långt tidigare. Det
inträffade, då orden: ”proletärer i alla
land förenen Eder” första gången
uttalades.
Begreppen frihet och individualism
äro alltjämt barn av sin egen tid. De
växla alltjämt till sitt innehåll. Och
varför? Man kan säga, att all
samhällsutveckling flyter fram på de båda
principerna: social- och
individualprin-cipen. Mellan dessa båda principer
kommer alltjämt en motsättning att äga
rum. Det är individens kamp mot
samhället och samhällets mot individen.
Varje samhällsform är, om man så vill,
en praktisk lösning av motsättningen
mellan dessa principer, eller med andra
ord ett förverkligande av en tids
fri-hetsbegrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
