Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Engberg, Arthur: Marxismen och partiets försvarsprogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa idéer icke äro mer eviga än de
förhållanden, som de avspegla.
Vi se sålunda, hur Marx redan här
klari linjerar upp den materialistiska
historieuppfattningens konturer:
Produktionssättet i dess anpassning efter
faktiskt förhandenvarande
samhällsförhållanden betingas av
produktionskrafterna; av produktionssättet åter
betingas egendomsförhållandena; därav i sin
tur det juridiska och politiska
erkännandet av sociala maktfaktorer; därav
slutligen principerna och idéerna.
Resultatet av sin undersökning kan
därför Marx sammanfatta i satsen:
”Hela historien är endast en
fortsatt omvandling av
den mänskliga naturen.”1
1 ”Det kommunistiskai manifestet”
(1847) utmejslas denna åskådning
ännu bestämdare och skarpare. Här
möter oss i genial skissering ett
klarläggande av sambandet mellan det
ekonomiska underlaget och den ideologiska
överbyggnaden, d. v. s.
korrespondensen mellan samhällets
ekonomiska struktur och samma samhälles
härskande idéer. ”Behövs det •— heter det
här —• någon djup insikt för att
begripa, att med människornas
levnadsförhållanden, med deras samhälleliga
relationer, med deras samhälleliga tillvaro
föiändras också deras föreställningar,
åskådningar och begrepp, med ett ord
även deras medvetande?” —
Parallell-ismen m«llan ekonomiens historia och
idéhistorien fastslås, och så uttalas den
klassiska satsen: ”En tids
härskande idéer voro alltid
endast den härskande
klassens i d é e r.”
1 A. a. sid 133.
Sin kanske lapidaraste formulering
får emellertid denna
historieuppfattning i ”Der achtzehnte Brumaire des
Louis Napoléon” (1852). Det heter här
bl. a.: ”Människorna göra. sin
egen historia, men de göra
den icke av fri vilja, icke
under självvalda, utan un-
/
der givna och traderade,
omständigheter. Alla döda
släktens tradition tynger
som en mara på de
levandes hjärna,.” •— Han påvisar-så
den sociala revolutionens irppgift och
fortsätter sedan: "På egendomens
olika former, på de sociala
existensbetingelserna
reser sig en lrel överbyggnad
av olikartade och
egendomligt gestaltade
förnimmelser, illusioner, tänkesätt
och livsåskådningar. Hela
klassen skapar och
gestaltar dem utur sina
materiella grundvalar och ur de
mot densamma
korresponderande sociala
förhållandena. Den enskilde
individen, vilken de komma till
godo genom tradition och
uppfostran, kan inbilla sig,
att de bilda hans
Ihandlandes egentliga
bestämnings-grunder och utgångspunkt.”
1 förordet till sin ”Kritik der
politi-schen ökonomie” (1859) sammanfattar
Marx sin historieuppfattning i de
berömda orden:
”1 den samhälleliga produktionen av sitt
livsuppehälle ingå människorna bestämda,
nödvändiga, av deras vilja
oberoende förhållanden,,
produktionsförhållanden, som motsvara ett bestämt
utvecklingsstadium hos de materiella
produktionskrafterna. Totaliteten av dessa produktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
