Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Engberg, Arthur: Marxismen och partiets försvarsprogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarsnihilism är del nu ej heller, som
marxismen påstås i sina konsekvenser
leda till. Det är naturligtvis den i d e e 1-
1 a försvarsnihilismen vi ha att
konfrontera med marxismen. Därmed blir
alltså vår uppgift att undersöka, huruvida
den som1 omfattar marxismens
grundåskådning bör va-ra försvarsnihilist.
Kan man i marxismen icke finna
någon hemul för detta påstådda böra,
så är alltså talet om
försvarsnihilismen som marxismens legitima-
avkomma en av dessa många fraser, varmed
man i brist på djupare insikter söker
skyla sin nakenhet.
Marxismens livsnerv är den materiar
listiska historieuppfattningen. Marx
söker begripa den historiska utvecklingen
genom att se den såsom en under en
dialektiskt präglad lagbundenhet ställd
process, vari samhället uppvisar en
fortgående anpassning efler de
ekonomiska existensvillkoren. Det sociala
livet utvecklar sig efter vissa
ekonomiska lagar. Mot på elt visst sätt
gestal-lade ekonomiska betingelser
korresponderar produktionssättet. Individerna bli
här med eller mot sin vilja
medspelare i det ekonomiska samhällsdramats
fortskridande till en viss upplösning.
Det materiella begärandet är den allt
samhälleligt liv behärskande
grunddriften. Det får med lagbunden
nödvändighet sin riktning av de materiella
existensbetingelserna och de faktiskt
givna historiska förhållandena. Yarje
individuell strävan är med hänsyn till
sin inriktning betingad av samhällets
faktiska struktur. All social
utveckling bestämmes av det materiella
behovet, vilket, så att säga, i anpassning
efter förefintliga existensbetingelser ger
samhället dess ekonomiska fysionomi.
Man ser, huru Marx’ åskådning i
ifrågavarande avseende steg för steg
utformas till större bestämdhet. I ”Elend
der Philosophie” (1846—1847) möta vi
för första gången de stora
huvuddragen av hans samhällskritiska filosofi.
Han uppvisar här, huru alla
egendomsförhållanden bottna i och betingas av
produktionsförhållanden. Dessa senare
åter äro anpassade efter
produktions-krafternas respektive läge. Det är
de sociala förhållandena och
produktionssättet som behärska och leda
individen, vare sig han är producent eller
konsument. Rättsåskådning och
politik få sin egendomliga utformning
alltefter de ekonomiska förhållandena, som
äro deras sociala underlag. ”Såväl den
politiska som den borgerliga
lagstiftningen proklamera, protokollera endast
de ekonomiska förhållandenas
viljande.”1 Vad rätten beträffar, så är den
endast ”det officiella erkännandet av
faktum”2. Marx påpekar vidare, att de
sociala förhållandena, som äro intimt
förknippade med produktionskrafterna,
undergå en förskjutning i trogen
anpassning efter produktionssättets
växling. Produktionssättet betingar sättet
för livsuppehället men därmed också
alla samhälleliga förhållanden. Mot
handkvarnen korresponderar
feodalsamhället, mot ångkvarnen det
industriella kapitalistsamhället. ”Men
samma människor, som utforma de sociala
förhållandena i enlighet med sitt
materiella produktionssätt, ulforma också
principerna, idéerna, kategorierna i
enlighet med sina sociala förhållanden.”
Härav följer alltså, menar Marx, att
1 Elend der Philosophie sid. 62.
2 A. a. sid. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
