Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Möller, Gustav: Aktivisternas agitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan, ställd under ständig oro och
osäkerhet, över huvud synes det
som om de värda Balkanstaternas
utrikespolitik haft ett
fascinerande inflytande på vära aktivisters
fantasi, och att man tycker
Rumänien, Bulgarien, Serbien och
Grekland vara utsökta mönster för
småstaters politik, blott med den
skillnaden att i stället för Ryssland,
som är Balkanstaternas skyddsland
(Rumänien bör kanske
undantagas), skulle vi ha Tyskland till
vårt beskydd. Om nu än
Balkanstaternas hållning å ena sidan
gjort deras vänskap efterfrågad,
så synes man å andra sidan
behandla deras respektive
landområden som bytesobjekt. En angenäm
situation!
Ett barn borde kunna inse, att
Sverge icke bör ge sig ut på
krigsäventyrens hala is för att kanske
uppnå tillfälliga lättnader i det
ryska trycket över Finland,
varmed dock icke är sagt att vi böra
ställa oss ointresserade till frågan
om Finlands öde. Med
undvikande av ett ställningstagande, som i
viss mening skulle kunna medföra
ett upprepande av den
österrikiskserbiska konflikten i form av en
konflikt Ryssland-Sverge, ha vi
givetvis all anledning att begagna
varje tillfälle att tala Finlands
sak. Denna borde göras till en
europeisk fråga, och det förefaller
som om Sverge skulle kunna verka
för detta syfte, men verklig
säkerhet för Finlands fria utveckling
står dock ganska visst icke att få
utan genom införandet av en ny
härskande anda i Ryssland.
Man frågar sig, då man kommit
så långt, vad mål skulle då återstå
för en förening av Sverges och
Tysklands öden? Det finns blott
en enda sak till, som synes kunna
locka svenska sinnen ut på
äventyr. Man kan inbilla sig att
Ryssland genom de många nederlagen
nu blivit så försvagat, att en stot
här uppe i Norden skulle komma
hela det stora väldet att falla
samman. Mer än en inbillning lär det
i vart fall icke bli. Vi höra
mycket talas om den ukrainska
propagandan och om ukrainarnas begär
att slita sig loss från Ryssland och
lille fars välde. Men hur
förhåller det sig egentligen med denna
sak? Utgår icke den ukrainska
propagandan väsentligen från det
lilla antal rutener, som finnes i
Österrike? Har den ukrainska
propagandan visat någon verklig
aktivitet i den väldiga del av det
gamla rutenska riket, som är
knutet till Ryssland. Av allt att
döm-ma icke. Men om det hade funnits
något levande självständi
ghetsbe-gär hos rutenerna i Ryssland, är det
då sannolikt att allt skulle förbli
lugnt där nere under denna den
väldigaste prövning, som ryska
riket undergått? För visso icke.
Kunna eller vilja icke rutenerna
begagna den gynnsamma
världs-konjunktur, som nu är inne, så
kan det icke räknas med dem. Men
ändå vore rutenernas frånfallande
från ryska riket det enda, som
kunde ge dettas övermakt
dödsstöten. En stöt uppe i
Norden kunde bli besvärlig nog för
Ryssiand, men om man tror, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
