Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1915 - Hansson, P. Alb.: Den engelska socialdemokratin och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion inom I. L. P. mot denna politik,
några lokalavdelningar protesterade och
två av dess åtta riksdagsrepresentanter
— J. R. Clynes och James Parker —
gingo över till majoritetsmeningen inom
riksdagsgruppen. Men på
Norwichkon-ferensen fick styrelsens politik
förtroen-devotum med 118 röster mot 3.
Labour Partys ställning
klargö-res i ett manifest, undertecknat av 25
riksdagsmän, Trade Union kongressens
parlamentariska kommitté samt
representanter för General Federation av
Trade Union och de större fackförbunden.
Däri heter det bl. a.:
”Labour Party i underhuset —
–-anser, att sedan England uttömt alta den
fredliga diplomatins möjligheter, var det av
såväl sin heder som avtal tvingat att med
vapenmakt möta Tysklands anfall. Partiet
inser, att hade England icke hållit sitt
högtidliga löfte till Belgien, utan förblivit
åskådare, hade en seger för Tyskland varit
möjlig, och en seger för Tyskland skulle
betyda den europeiska demokratins död.–
Labour Party har därför ,som
representant för de mest demokratiska elementen i
England, i parlamentet givit sitt stöd åt de
nödvändiga åtgärderna för att sätta landet
i stånd att föra striden effektivt.––
Den brittiska arbetarrörelsens politik har
dikterats av en brinnande önskan att rädda
England och Europa från det fördärv, som
skulle bli en följd av den militära
despotismens triumf. Innan den makt, som har
plundrat och skövlat Belgien och dess folk
samt störtat nära nog hela Europa in i ett
krigs förfärliga fasor, lidanden och nöd, är
slagen, kan det icke bli någon fred. Så
länge kriget varar måste England stödas både
inifrån och utifrån.–-När tiden
kommer att diskutera fredsvillkoren kommer
arbetarrörelsen att stå där den alltid stått, för
internationella överenskommelser om att
tvister och missförstånd i framtiden skola
avgöras icke genom kanoner utan genom
skiljedom.”
British socialist Party
skjuter också neutralitetsbrottet mot Belgien
i förgrunden och ger en förvänd
utrikespolitik skulden för kriget, utan att dock
direkt attackera sir Edward Grey. Man
hoppas alltjämt att det icke är ett krig
mellan folken.
”Tysklands arbetare ha våldsamt
reagerat”, heter det, ”och ingen vet i dag (12/8
1014} hur många tyska socialdemokrater och
fackföreningsmän, som blivit skjutna eller
fängslade för sin opposition sedan
krigstillståndet proklamerades. — — — Det bör
noga skiljas mellan det tyska folket och den
preussiska militärkast, som regerar det tyska
kejsardömet.”
För Englands del går detta manifest
genast över till att tala om vad som
kan göras mot de svåra följderna av
kriget för den stora massan, om de offer
det skall krävas innan ”den preussiska
militarismens övermakt är bruten och
det tyska folket självt frigjort från en
tryckande imperialism”. Manifestet
slutar med att peka på ett framtida
samförstånd mellan de franska, tyska och
engelska folken till fredens betryggande
och som ett bålverk mot den ryska
despotismens framträngande, som lätt
kan bli en följd av kriget.”
I ett senare rekryteringsmanifest
framhålles det, att B. S. P., ”inseende
att den nationella friheten och
oberoendet för landet hotas av den preussiska
miilitarismen, naturligtvis önskar se
kriget fullföljt till ett hastigt och segerrikt
slut.”
Ännu klarare ser man hur B. S. P.
står närmlare L. P. än I. L. P. i
”.Justi-ces” — partiorganets — artiklar. Den
21 jan. 1915 utvecklar red. Lee, att om
England icke gått med nu, hade det fått
slåss senare under mindre gynnsamma
förhållanden. Vad han förebrår sir
Edward Grey är, att denne icke tydligt och
klart sagt Tyskland att vid en
kränkning av Belgien eller ett angrepp på
Frankrike skulle England slåss med all
kraft, samt att regeringen icke bättre
förberett försvaret av Belgiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
