Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brevväxlingen mellan Marx och Engels.
VI. Engels studerar krigshistoria.
Föranmärkningar.
Av de två brev från Fr. Engels, som
publiceras i detta häfte, är det första Engels
svar på de två senast offentliggjorda
breven av Marx (nrs 74 och 75, se Tidens
junihäfte). Det andra är en frisiående
fortsättning. Något Marxbrev emellan de två
synes icke ha avsänts.
Som direkt svar å de föregående
Marx-breven uttalar sig Engels om en
brevöpp-ningshistoria, utbreder hur köpmännen
pläga beräkna sin profit och förklarar sig
tillfredsställd med att Marx ”äntligen är
färdig med ekonomin”. Så optimistiska voro
alltså bägge att de räknade med det
ekonomiska jätteverkets avslutning såsom
något näraliggande och börja resonnera om
förläggare och tryckning. Detta år 1851,
åtta år innan ”Zur Kritik etc.” utkom,
sexton före Kapitalets första band.
Breven syssla ju för övrigt med
varjehanda. Den Daniels, vars filosofiska
arbete diskuteras vännerna emellan, var en
kommunistisk läkare, som i maj 1851
häktades jämte tio andra kommunister i Köln
(den stora Kölner Kommunistenprozess).
— Weydemeyer, som nämnes i slutet
av Engels andra brev, var en trogen
anhängare till de två från kommunistförbundets
första tid, f. d. artillerilöjtnant från
West-falen, sedermera utgivare av den tidskrift
i Amerika, där Marx publicerade sin
stridsskrift mot Napoleon efter statskuppen
(Acht-zehnte Brumaire). — Övriga i breven
nämnda personer äro kända, utan intresse eller
stå ej att indentifiera.
Huvudparten av Engels brev utgöras av
hans krigshistoriska excurser. Dem
tillkommer ock huvudintresset. Det är vid
denna tidpunkt Engels börjar på allvar studera
krigsvetenskapliga ämnen, i vilka han blev
så grundligt heriimastadd, som knappast nå-
gon annan av Internationalens män. Man
finner vilket intresse han ägnade dessa
studier redan av nu publicerade brev, där han
med utgångspunkt från sin avsikt att skriva
något om det ungerska fälttåget ■— ”för
övnings skull”, ty ”ingenstans blamerar man
sig så lätt som i krigshistoria” — även
diskuterar en fransk revolutions militära
utsikter mot Heliga alliansens trupper -— märk
hans åsikt om de belgiska fästningarnas
betydelse för franskt försvar mot invasion
österifrån — gycklar med den preussiska
armén före Jena och utförligt uppehåller sig
vid Wellingtons krigskonst, inläggande en
karaktäristik av den engelska armén.
Möjligen finna några hemma-marxister
det besynnerligt, att militära fackfrågor
kunna intaga ett så pass stort rum i den
intima brevväxlingen mellan marxismens
grundläggare. De skola bli förvånade mer
än en gång, om de tränga närmaTe in i den
verkliga marxistiska källitteraturen. Bilden
av särskilt Engels blir ofullständig, om man
icke känner denna sida av hans
intressevärld. Främst därför hava dessa tvenne
brev tagits med vid urvalet.
76.
[Utån angivet år.] 3 april [1851].
Käre Marx!
Historien med mitt öppnade brev är
mycket underlig. På kontoret kan det
blott ha öppnats av vårt biträde, och den
tilltror jag icke kurage nog; dessutom
kunde han blott ha gjort det i gamle
Hills frånvaro, och jag tror icke att
denne lämnat kontoret ett ögonblick. Av
Ermens var ingen i stan. Saken kan
naturligtvis icke klaras ut, då det är en
betydande chance — vu1 interpellationer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
