Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1915 - Hedén, Erik: Engelsk och tysk imperialism. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat underkuvas. Ej heller omtalar han
de oförnekliga anledningar till klagomål
boernas styrelse givit. Ej heller den
liberala regeringens ingripande mot det
av honom klandrade kinesiska
gruvarbetet.
Ännu närmare nutiden för oss
persiska frågan. Det sätt, varpå England,
utan att självt förgripa sig på Persien,
låtit Ryssland misshandla det, försvaras
sannerligen ej av den i sig själv icke
alldeles obefogade frågan från ryskt
håll (Trubetskoj, Ryssland som
stormakt), varför man endast
upprördes, när Ryssland besatte- persisk
mark, men ej när Turkiet gjorde det;
Rysslands övergrepp voro dock vida
värre och grymmare. Härmed ha vi
kommit in på kapitlet om Englands
uppgörelse med Ryssland. Tönnies ser i
den ett.-hot riktat mot Tyskland. Nu
sökte England strax före kriget komma
till en kolonialuppgörelse med Tyskland
och gjorde till den ändan stora
eftergifter. Tönnies upplyser ej, mot vilken
makt detta hot — ty varför skall den
ena uppgörelsen vara ett hot och ej den
andra? — var riktat. Däremot
upplyser han välvilligt, att Japans krig
mot Ryssland och ”turkarnes krig”
strängt taget voro engelska. Med
uttrycket. turkarnes krig vill han antagligen
säga, att England hetsat turkarne till att
börja- det rysk-turkiska krig, som
börjades av Ryssland under starkt
intryck av bl, a. engelska anklagelser mot
turkarne,
•■•••-• Den gammaltyska hedern framträder
hos Tönnies i hans allvarliga
bekymmer över hållbarheten av Englands
rättstitel för besittningen av Malta och
för. ingripandet mot boerstaterna. Utan
tvivel kommer han att snart i en ny
bok undersöka hållbarheten av
Tysklands1 rättstitel för t. ex. Schlesien,
Posen, Ost-Preussen, Elsass-Lothringen och
Sönderjylland. Undersöka den med
samma tyska samvetsgrannhet.
Rättstiteln till Belgien har han ju — sé ovan
— redan överstökat.
Som motiv till Englands utvidgning
finner Tönnies hela tiden fruktan.
Ty lika ivrigt som han tillerkänner
landet erövrarlust, lika ivrig är han att
frånkänna dess så varmt älskade folk
mod. Alla dessa krig gör han i möjligaste
mån till preventivkrig. Då nu
preusser-idolen Fredrik den stores mest berömda
krig var ett preventivkrig, blir alltså
denne enligt Tönnies en av
världshistoriens fegaste män — och vad skola vi
säga om tyska folket just nu, då
preven-tivkrigsidéer bilda en av dess stora
huvudmotiveringar för världskriget?
Frågas då till sist: äro Tönnies
anklagelser mot England berättigade?
måste vi — och detta fast den allra
svartaste punkten i dess historia, Irland,
av honom blott inledningsvis beröres —
i stort sett svara ja. Englands historia
är för visso rik på de fulaste dåd, men
två saker äro ock vissa: Intet land har
att uppvisa en så stark och allmän
kritik från medborgarne själva mot
regeringens fula streck som England. Det
bevisar Tönnies själv utan att begripa
det. Skillnaden mellan den engelska
reaktionen mot Danmarks våldförande
1807 och den tyska reaktionen mot
Bei-giens våldförande 1914 är
beklämmande för dem, som vilja vara både
Tysklands vänner och rättens. Vidare;
intet land har så storslaget botat sina
egna fel som England. Det främst har
äran av slavhandelns avskaffande1. Det
håller på att giva Irland en upprättel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
