Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1915 - Mogård, Bertil: Kvinnan i industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket också underlättas genom’
kvinnans passiva läggning.
•Tämte dessa av rent fysiologiska skäl
betingade förhållanden i kvinnans
sociala ställning verka de allmänna
föreställningarna och meningarna. Ända till
mitten av förra århundradet var
uppfattningen av kvinnan ganska enhetlig.
Det var den bibliska: såsom skapad av
mannens revben skulle hon vara
honom underdånig. Lag och samhälle
gåvo henne fäder, bröder, äkta män, ja,
stundom även de egna sönerna till
herrar. Männen föra hennes talan inför
rätta, giva henne arbete, männen
endast få taga initiativet vid ett frieri;
kvinnorna måste vänta i ödmjuk och
tyst bidan, tills en lämplig man begär
henne till husfru. Sådan var hennes
ställning i enlighet med kristendomen.
Sällan lyckades det en kvinna att
komma utom de murar, den uppreste.
Vid mitten av 1800-talet kom så
revolutionen i uppfattningen av kvinnans
ställning i samhället. Det som verkade
denna, var mångskiftande. Klarast kan
man urskilja inverkan av
omvälvningarna. på produktionsteknikens område,
men tydligt skönjes även den börjande
politiska och sociala frigörelsens
betydelse. Sedan dess har kvinnans
sociala ställning i grund förändrats. Hon
har trätt ut ur sin verksamhet inom
hemmets väggar och med en berömvärd
oförskräckthet kastat sig in på
arbetsmarknaden med dess hårda
konkurrenslagar. I allt större utsträckning deltar
hon i det intellektuella och artistiska
arbetet, men framför allt inom det
nutida industriella fabriksarbetet är
hennes insats märkbar. På detta område
sälja kvinnorna nu sitt arbete med
samma frihet som männen, mottaga kon-
kurrenslöner och ge ut dem med
precis samma frihet som männen. Allt ha
de vunnit i öppen tävlan med dessa,
oaktat de ofta understötts av männen.
Det måste också medgivas, att
kvinnorna visat stor anpassningsförmåga till
olika arbeten. Särskilt synes
undervisningens arbetsområde utöva stark
dragningskraft på den hälvt av
mänskligheten, som har till uppgift att föda och
vårda barnen. Men även det tyngre
fabriksarbetet visar sig i allt högre grad
verka tilldragande på kvinnosläktet.
Hellre än att gå tillbaka till sina gamla
sysselsättningar, som dessutom mången
gång försvunnit, underkasta sig
kvinnorna att arbeta i yrken, s.om av sina
utövare kräva helt andra fysiologiska
och psykologiska betingelser än dem
kvinnorna förfoga över. Då
ogynnsamma följder härav inställt sig, ha
lagstiftarna — ofta i strid mot kvinnornas
uttalade önskan — genomdrivit
bestämmelser, avsedda att skydda kvinnorna
mot farorna av nattarbete, lång
arbetstid etc. Så har på grund av denna
sär-lagstiftning uppstått arbetsområden,
vartill kvinnorna ej äga tillträde.
Härmed komma vi in på spörsmålet
om könsmotsättningens betydelse i den
storindustriella driftens tidevarv.
Nutidens mest praktiska könsfråga är utan
tvivel frågan om mannens ställning
gentemot de kvinnor, som ha sin
sysselsättning utom hemmet. Det gäller här
stora och alltjämt växande grupper av
kvinnor, som med sitt arbete måste
försörja sig själva och ofta även andra. De
ha blivit utkastade i industrialismens
brusande ström med resterna av ett
förgånget samhällsskick med dess
hindrande sedvänjor som en tyngd om
foten. Häri kunna vi skönja källan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
