Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1915 - Mogård, Bertil: Kvinnan i industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eit av de bedrövligaste sociala
missförhållanden, som hemsöker oss,
nämligen den alltjämt växande
nödvändigheten för kvinnan att själv tjäna sitt bröd
och svårigheten för henne att därvid
uppnå en lönenivå, som möjliggör ett
värdigt liv.
En undersökning av
löneförhållandena för arbetarna inom den moderna
industrien ådagalägger, att lönerna för
kvinnligt fabriksarbete ingalunda
kunna sägas vara tillräckliga för även en
låg levnadsstandard. Bristen på en
offentlig lönestatistik försvårar
åstadkommandet av tillräckligt statistiskt
material vad Sverge beräffar. Ej heller har
någon ordentlig undersökning
beträffande levnads- och löneförhållandena
för Sverges 60,000 fabriksarbeterskor
ännu presterats av statens sociala
byråer. Men oberoende av detta kan man
konstatera, att en fabriksarbeterska
sällan kommer över existensminimum, om
hon skall livnära sig allenast av lönen
för sitt 8 ä 10-timmars dagsverke.
Orsakerna till kvinnoarbetets
ogynnsamma ställning i lönehänseende äro
att hänföra till de båda förut nämnda
biologiska och psykologiska faktorerna:
å ena sidan de av den kvinnliga
naturen betingade ofullkomligheterna, ringa
kroppsstyrka, periodiciteten i vigören,
läggning åt passivitet, framförallt
bristande förmåga av organisation, och å
den andra sidan den allmänna
opinionens vanemässiga uppskattning av
kvinnans behovstillfredsställelse och
förmåga att livnära sig. Det är sant,
att de förra faktorerna mången gång
berättiga till en lägre lönenivå för
kvinnan än för mannen. Ofta äro
kvinnorna i konkurrenshänseende i ojämförligt
sämre ställning än männen. De besitta
sällan samma yrkesskicklighet och
arbetskapacitet som dessa. Detta
förhållande betingas dock till stor del av
bristen på kvinnlig yrkesundervisning.
Tekniska skolor för kvinnor saknas ofta
helt och hållet. Vidare slungas de ofta
vid en tidig ålder in på
arbetsmarknaden. I nedanstående tabell över
arbetarnas procentiska fördelning efter
ålder och kön inom fabriksindustrin
visas, hurusom 27 proc. av hela antalet
fabriksarbeterskor år 1912 voro under
18 år, medan motsvarande fal för
männen endast var 13.
Män Kvinnor
öv. 18 år und. 18 år öv. 18 år und. 18 år
1896-1900 70.48 10.67 15.13 3.72
1901-1905 70.43 10.51 14.71 4.05
1912 71.18 9.70 14.94 4.18
Tendensen går oförtydbart mot en
ökning av kvinnligt barnarbete, under det
att siffrorna för mannens arbete visa
nedgång i frekvensen av barnarbete.
Men nu stå ungdom och en låg
lönenivå i nära samband med varandra.
Inom den svenska textilindustrien, som
f. ö. sysselsätter det största antalet
kvinnor, voro under år 1912 arbetslönerna
för kvinnor under 18 år 12 proc. lägre
än för kvinnor över denna ålder. Då
dessutom de senares genomsnittliga
års-förtjänst utgjorde omkring 660 kr.,
torde procentsiffran få djupare relief. Det
finns industrigrenar, där genomsnittliga
årsförtjänsten för vuxna kvinnor är
omkring 430 kr. Ehuru redan denna lön
knappast kan kallas ”living wage”,
be-finnes det, att i samma industri
utgö-res motsvarande årsförtjänst för
kvinnor under 18 år av 340 kr.
Före 18-års-åldern torde således full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
