Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1915 - Mogård, Bertil: Kvinnan i industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dubbel exploatering: de låga kvinnliga
arbetslönerna åstadkomma i vissa
industrier en avgjord sänkning av lönenivån
för män.
En annan orsak till att kvinnornas
arbetslöner så avsevärt avvika från
männens och i de flesta fall
åstadkomma eri sänkning av fabriksarbeterskans
levnadsstandard under villkoren för ett
socialt liv, är immobilitet‘en av det
kvinnliga arbetet. Den hänger nära
samman med den förut påpekade
nödvändigheten av biinkomster för stora
kategorier kvinnor, huvudsakligast
genom anlitande av föräldrar och män.
Husfadern är ju vanligen den, som
lämnar hemmet den största inkomstposten.
Följaktligen måste de övriga beroende
familjemedlemmarna anpassa sina
förhållanden efter villkoren för hans
arbete. Han söker detta, var han lämpligast
kan finna det. Han flyttar från en ort
till en annan. Och de av honom
beroendei kvinnorna måste söka sig arbete med
blicken ständigt fästad på familjen.
Härigenom’ åstadkommes ett oordnat utbud
av kvinnlig arbetskraft med åtföljande
låga löner. Denna bristande smidighet
i disponerandet av dylik arbetskraft är
grunden till frånvaron av
standardisering av kvinnornas löneförhållanden.
En amerikansk socialstatistiker, C. E.
Persons, anser, att det är i hög grad
dåliga ekonomiska villkor, som tvinga en
familj att släppa kvinnorna, och i
synnerhet de unga, in i fabriken. Ett
stigande procenttal av unga
fabriksarbe-terskor visar arbetarfamiljens bankrutt.
Överbefolkningens tryck sätter han i
sista hand som orsak till de låga lönerna.
Då hans framställning även berör
förhållanden i Amerika, vilka ha
betydelse för oss såsom ett emigrantland, tor-
de en redogörelse över denna vara på
sin plats. I en större uppsats i Quarter^
ly Journal of Economics drager han
några slutsatser ur siffrorna i 1900 års
amerikanska folkräkning. Av 905,000
huvudsakligen industriellt arbetande
kvinnor levde 80,9 proc. i hemmet,
fördelade på följande sätt: 14,4 proc. som
familjeöverhuvuden, 33,7 boende
tillsammans med fader, 15,5 proc. med
moder och 17,2 proc. med någon annan
anförvant. Antalet inkomsttagare i de
familjer, av vilka dessa 905,000
arbe-terskor voro medlemmar, var: 70 proc.
levde i familjer, varest det fanns andra
försörjare. Bland dessa var det i 25
proc. en, i 20,8 proc. två och i 25 proc.
minst tre andra familjeförsörjare. Minst
80 proc. av de typiska arbeterskorna
levde i hemmen och bidrogo med större
delen av sina inkomster till
familjehushållet. Endast på sin höjd 20 proc.
voro ensamstående. Återstoden var del
av en nära sammansluten familjegrupp
och bidrog till dennas förkovran med
sin arbetsinkomst.
Delta förhållande har tjänat till
uppkomsten av ”nålpenningsteorin”, d. v.
s. påståendet att de arbetande
kvinnorna till stor del leva på föräldrar och
anhöriga, och att de kunna och böra
så göra. Nyare undersökningar ha dock
visat farorna vid ett dylikt system. I
den hittillsvarande
minimilönslagstift-ningen har denna nålpenningsteori ej
funnit något beaktande. I denna
lagstiftning postuleras tvärtom, att
fabriks-arbeterskan är eller åtminstone bör
vara en oberoende arbetare med
tillräcklig lön för ett socialt liv. Industrier,
som betala mindre, äro att anse som
parasitiska.
Situationen är emellertid för närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
