Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1915 - Mogård, Bertil: Kvinnan i industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtjänstkapacitet ej uppnås. Tyska och
amerikanska socialstatistiker anse sig ha
rätt att på grundvalen av ett rikt och
tillförlitligt lönestatistiskt material
förlägga perioden av full förtjänstkapacitet
till åldern mellan 21 och 45 år. En
liknande svensk undersökning skulle
knappast förlänga den.
Den maskinella teknikens fulländning
möjliggör användandet inom industrien
av dessa-unga; flickor, som varken äga
eller" söka förvärva sig högre
yrkesskicklighet. Den fordrar endast
behändighet och smidig rapphet av sina
tjänare. Dessa egenskaper besitter
ungdomen, och de utbjudas i allt större
mängder. De unga flickorna äro i
hemmet underkastade en hård ekonomisk
pression och söka sig därför arbete utom
detta. De taga helst det, som betalar
sig bäst. Och då tjänarinnesysslnrnai
inom familj och dyl. äro svåra att
erhålla och dessutom i regel lämna lägre
betalning, gå de unga kvinnorna till
fabrikerna. Oftast hysa de
förhoppningen att genom äktenskap få flytta
sitt arbete tillbaka till hemmet. Kanske
uppfylles förhoppningen. Men mången
gång måste de som hustrur arbeta både
i hemmet och i fabriken. De som
kvar-slanna i fabriken, även sedan större
delen av kamraterna lämnat den, uppnå
jämförelsevis sällan högre löner. De få,
som erhålla sådana, ha i de flesta fall
lyckats förskaffa sig något slag av
träning och yrkesfärdighet, varigenom de
göra sig mindre umbärliga. Dock
utplånas ej därmed grundtendensen — en
löneökning efter 21-års-åldern, en
minskning efter 45.
Resultatet av det ungdomliga
arbetets stora inflytande på den kvinnliga
arbetsmarknaden är i första hand fixe-
randet av svältlöner inom de
industribranscher, varest dylikt arbete
dominerar. Det är tydligt, att ett socialt
nödläge måste uppstå för de adertonåriga
kvinnor, som på viss ort ha en
årsinkomst av 530 kr., då därsammastädes,
enligt Socialstyrelsens undersökning,
endast medelpriset för måltider och
husrum för en arbetare utgör 580 kr.
Detta sista tal är säkerligen ett
mycket grovt tillyxat medeltal och bör
naturligtvis ej tillmätas alltför stor
räckvidd. Dock berättigar det till den
allmänna slutsatsen, att
fabriksarbeter-skor i denna ålderskategori måste för
att kunna leva antingen ge avkall på
tillräcklig föda, kläder och husrum eller
ha kompletterande försörjning och
biinkomster. Dylika komma väl dem
också ofta till del. Dock torde den gängse
föreställningen, att de unga kvinnorna
genom tillfällig prostitution komplettera
sin lön, vara betydligt överdriven.
Biinkomsterna komma huvudsakligen från
föräldrar eller make. För majoriteten
av fabriksarbeterskor går likväl den
otillräckliga lönen ut över
levnadsstandarden, i första rummet vad beträffar
maten. Våra proviansialläkare torde
ha alldeles rätt i sina klagomål över
dessa kvinnors tilltagande bruk av kaffe
som surrogat för lagad mat.
Underbetalningen av det kvinnliga
fa-riksarbetet, och i synnerhet då det
utövas av ungdomen, åstadkommer ofta
en verkan till det sämre även på
männens lönevillkor. I industrier, där
kvinnligt arbete dominerar, iakttages
ofta, att inte bara kvinnornas arbetslöner
på intet sätt där står i rättvis
proportion till arbetets ekonomiska värde, utan
även männens lönevillkor framvisa
samma tendens. Härigenom uppstår en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
