Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1915 - Branting, Hjalmar: Bland högerns tanke-frukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m. ”rätt till uppror mot förtryck” bland
människans oförytterliga rättigheter.
Det visar sig alltså, så snart man
anlägger historisk synpunkt, att hela
problemställningen genom sin abstrakta
formulering är förfelad, varken leder
ut eller in. Någon uniform
”obestridlig rättsgrundsats”, gällande för
alla skiftande utvecklingsgrader av ett
samhälle, låter sig i fråga om
majoriteters rätt att avgöra lika litet
uppställas som på något annat område, t. ex.
i fråga om familjens ordnande. Alla
dessa rättsgrundsatser utspringa
nämligen ur samhällets egna förutsättningar
och modifieras med dessa.
Yad ”Svensk Tidskrift” vill åt,
bakom sitt hugg åt en lära om
”obestridliga rättgrundsatser”, vilken må vara vad
som hälst men absolut icke hör hemma
x marxistisk syn på
samhällsutvecklingen, är tydligen den nutida
demokratins krav på fortsatt slopande av
egendomens privilegier, särskilt
när dessa förkläda sig som en högre
bildnings högre rätt. Man säger sig
vilja varna för ”populära
vanföreställningar”, vartill läran om ”flertalets
absoluta rätt”, givit upphov. Att tendenser
till sådant förekomma skall minst falla
den in att förneka, som stundom
nödgats upptaga i konkreta fall kamp mot
sådana ansatser till ”primitiv
demokrati”.
Men unghögerns intresse vänder sig
alls icke mot ensidiga överdrifter i en
demokratisk princips tillämpning, så-
295
dana tjäna den fastmer till tacksamt
åskådningsmaterial mot varje
demokratisk framryckning. Dess syfte är ett
annat. Har man väl lyckats reducera hela
majoritetsprincipen till en ”praktisk
styrelseregel”, så skjuter man sedan lätt in
under samma beteckning också alla
inskränkningar, som1 ännu världen
runt vidlåda demokratins
maktbefogenhet. De demokratiska kraven
och privilegiefolkets motkrav
komma då på samma linje, den ena
inte mera värd än den andra. Som
”praktisk styrelseregel” är t. ex. en
första kammare på en 40-gradig skalas
grund lika försvarlig som något klart
demokratiskt system.
Ja, för vilka? Den frågan, som
ligger bakom hela detta resonnerande
om principer och icke-principer, aktar
man sig visligen att vidröra. Att det
odemokratiska bara gynnar ett fåtal
söker man glida förbi. Där ligger dock
den naturliga anvisningen varför
majo-ritetsprincipens s. k. praktiska utväg
måste tillmätas företräden, under
det nutida samhällets förhållanden,
framför den motsatta regeln att
mindre-talet skall bestämma. Det är
konstgrepp med ord att lägga båda
systemen in under samma benämning för
att därmed få dem likvärdiga. De äro
det icke, ty grundsatsen om
folkflertalets självstyrelse har för sig hela den
likställighetsanda, som ett modärnt
samhälle oemotståndligt driver fram,
ej mindre genom sina brister än genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
