Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Örne, Anders: Om monopolistiska organisationer inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förarbeta en del av den producerade
mjölken utan att den behöver
underkastas en lång, relativt dyrbar och
försämrande järnvägstransport.
De små mjölkhandlarna i siaden och
de direkt till konsumenterna
levererande jordbrukarna i omgivningen, ha av
dessa skäl årligen trängts tillbaka och
storföretagen ha blomstrat upp i
motsvarande grad. Redan för några år sedan
hade Stockholms
mjölkförsäljningsaktie-bolag under en energisk och dugande
chef svingat sig upp till den ledande
ställningen bland de olika
distributörerna inom staden och skapat ett mejeri
med tillhörande anstalter, som hörde till
de största i sitt slag i Europa.
Tillsammans med de tvenne största bland de
övriga, Victoriamejeriet och Henning
Johanssons mejeri, bildade
mjölkförsäljningsbolaget en kartell eller kanske
snarare en intressegemenskap,* som de
senaste åren behärskade c:a 70 proc. av
omsättningen. Dessutom hade
mjölkförsäljningsbolaget bildat ett dotterbolag,
aktiebolaget Ost, som hade en ganska
stark ställning, och var, efter vad det
sägs, dels ägare av, dels ekonomiskt
intresserat i flera mejerier i landsorten.
Henning Johansson upprättade även
för något år sedan ett mejeri i
Norrköping för att lägga under sig
distributionen i denna stad.
Trots sin styrka och sitt inflytande
över marknaden inom staden, hade
denna kartell en betänklig svaghet. Den
låg i ständiga fejder med
leverantörerna, och lyckades blott genom
tillämpning av den gamla regeln ”Divide et
* De ledande männen i
mjölkförsäljningsbolaget ägde aktiemajoriteien i Victoria,
som sålunda endast formellt var fristående.
i m p e r a” förhindra organiserade
angrepp . från lantmännens sida. Dessa
funderade allvarligt på att upprätta ett
eget distribulionsföretag vid sidan av de
övriga. Stockholms stadsfullmäktiges
livsmedelskommitté hade 1910
föreslagit, att staden skulle låta inrätta ett
mejeri och uthyra detta åt en
producentorganisation i syfte att närma
konsumenter och producenter till varandra
samt skaffa kommunen en viss kontroll
över mjölkmarknaden. Förslaget var
endast ett utkast, och 1913 tillsattes en
ny kommitté för att uppgöra
fullständigt förslag till mejerianordningar i
huvudstaden samt träffa preliminärt avtal
med någon organisation av producenter
eller konsumenter om överlagande av
driften v.id ett eventuellt
kommunalmejeri. Då knappt några utsikter
fun-nos, att i Stockholm med dess i
små-grupper splittrade konsumenter lösa
frågan under samverkan med en k o n
-s u m e n t organisation, nödgades den
nya kommittén söka förbindelser med
jordbrukare, som kunde vara villiga att
bilda en producenlförening. Under de i
ämnet förda underhandlingarna
uppgjordes ett preliminärt förslag till
avtal, vari staden tillförsäkrades vissa
garantier, mot det att staden skulle
bekosta den av kommittén som
nödvändig befunna ladugårdskontrollen över
mjölkens produktion. Det viktigaste i
förslaget var givetvis, att genom
upprättande av ett stort och förstklassigt
mejeri i direkt samarbete med
jordbrukarna en motvikt till den existerande,
så gott som enväldiga
distributionskar-tellen skulle skapas.
Då saken kommit så långt, utbröt
kriget och synles undanskjuta hela frågan
till en oviss framtid. Kartellen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
