Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Örne, Anders: Om monopolistiska organisationer inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kartellkaraktären hos denna är
sålunda ovedersäglig. — Huru företeelsen
slutligen skall klassificeras måste jag
överlämna åt de vetenskapliga
specialisterna på monopolistiska förelag att
avgöra. Tydlig monopolkaraktär har det
av föreningen ägda företaget under alla
omständigheter.
Analogien med sockertrusten skulle
varit fullständig på alla punkter, om
dennas stiftare varit nog förutseende att
nöja sig med överkursen på de gamla
företagens aktier och givit det nya,
enhetliga företaget formen av en
betodlarnas ekonomiska förening u. p. a.
Som vi redan omtalat, har
Lantmännens mjölkförsäljningsförening den
juridiska formen av en kooperativ
sammanslutning. Granskar man dess
organisation skall man finna, att i de
flesta avseenden även kooperationens
grundsatser tillämpats. Sålunda är
utdelningen på det insatta kapitalet
begränsad uppåt, inträdet öppet och
fördelningen av uppstående överskott den
inom kooperationen gängse. På en
synnerligen viktig punkt avviker
föreningen emellertid från de kooperativa
grundsatserna: Medlemmarnas
inflytande på föreningens angelägenheter
bestämmes efter insatserna. Röstskalan
är 200-gradig och fullmaktsröstning
tilllätes, varvid på en medlem kan hopas
ända till 500 röster. Detta bryter mot
föreningens karaktär av
personsammanslutning och närmar den till
kapitalassociationen samt gör faktiskt en liten
grupp av stora godsägare med vardera
över 100 kor enväldiga över företagets
ledning, alldeles som de skulle vara i ett
aktiebolag med röstning efter aktier. En
annan egendomlighet, som alldeles
avviker från kooperationens grundsatser,
är den stränga sekretessen beträffande
företagets ställning. Medlemmarna ha
faktiskt vid sitt inträde icke fått någon
kännedom om vad de ekonomiskt
förbundo sig till genom att underskriva
in-trädesblanketten. De veta icke vad
styrelsen betalt till de inköpta
anläggningarnas förutvarande ägare för
övertagandet. De söka sålunda inträde på ren
spekulation — utan att själva ha
material för att bedöma förutsättningarna
för framgång. Detta är oriktigt och
skulle varit alldeles omöjligt, om vår
lagstiftning icke här haft en farlig lucka.
Då företaget valt föreningsformen har
det icke ens någon skyldighet att i
likhet med aktiebolagen ingiva sitt
balanskonto till myndigheterna.
Vad som mest torde intressera
allmänheten i hela denna sak är
frågan, huruvida mjölkmonopolet i
huvudstaden kan upprätthållas och hur stor
makt över prissättningen en sådan
organisation som den här diskuterade kan
förvärva sig. Svaret blir icke vidare
glädjande.
Under nuvarande förhållanden är
monopolet faktiskt orubbligt.
Mjölktillgången är efter förra årets starka torka med
dess skador på klövervallarna, men
framför allt efter den forcerade exporten av
nötkreatur före utförselförbudet
synnerligen begränsad. De höga smör- och
köttpriserna göra det möjligt att taga
ut mera av mjölken än under normala
förhållanden. Tillförseln från andra
trakter är sålunda under kriget och
måste kanske länge framåt bli i högsta
grad begränsad. Men1 även om
mjölktillgången exempelvis i Skåne skulle
ökas och priset där sjunka till det
normala, erbjuder upptagandet av effektiv
konkurrens avsevärda svårigheter. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
