Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Örne, Anders: Om monopolistiska organisationer inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är icke lönt att tänka på saken utan ett
ordentligt mejeri i huvudstaden, och
anläggandet av ett sådant är en
miljonaffär. Dessutom är den skånska
mjölken av naturen icke förstklassig som
konsummjölk — på grund av
produktionens allmänna riktning i vår sydligaste
provins — och blir under den långa
järnvägstransporten sannerligen icke
förbättrad. Konsumenterna i Stockholm
måste fordra att få dylik mjölk
betydligt billigare än den, de äro vana vid,
för att bli belåtna. Hur långt kan då
priset på Stockholmsortens mjölk
höjas, tack vare monopolet, innan en
reaktion måste inträda? En gräns ligger
naturligtvis alltid i allmänhetens
köpkraft. Mjölken hör till våra
nödvändigaste livsmedel. Följaktligen
åstadkommer endast en ansenlig höjning
någon långvarigare nedgång i
konsumtionen. Så långt som allmänhetens
köpkraft räcker, kan man dock lyckligtvis
icke sträcka sig utan risk för konkurrens
med mjölk från andra trakter i landet.
Med stegrat pris kommer väl även
produktionen inom det normala
tillförselområdet att stiga och svårigheter yppa
sig för varans avsättning till det högre
priset. Dock kan det, sedan
förtrustningen är genomförd, visa sig lönande att
under vissa omständigheter hålla ett
mycket högt pris på den för direkt
konsumtion avsedda mjölken och dumpa
överskottet i form av smör på den
utländska marknaden. Är t. ex. vid ett
pris av 21 öre förbrukningen i
Stock-hoim 100 miljoner liter om året och det
skulle behövas en sänkning av priset
•med 2 öre för ett stegra konsumtionen
till 110 miljoner liter, så gör m^n från
ren vinstsynpunkt bättre i att bibehålla
■det högre priset och avsätta överskottet
för 8 öre litern till ett smörmejeri
enligt följande kalkyl:
110 milj. 1. h 19 öre 20,900,000 kr.
10 ” ” ” 8 ” = 800,000 ”
Summa 21,800,000 kr.
Vinsten på det förra
tillvägagångssättet är sålunda 900,000 kr. eller över 4
proc. på omsättningen. Hur
prispolitiken komme att gestalta sig i
verkligheten kan ingen för ögonblicket säga. Dock
förefaller det rätt sannolikt, att
kommunen måste ingripa för att i det
allmännas intresse söka reglera tillförseln
och eventuellt även distributionen, om
icke prisförhöjningens hot ständigt skall
oroa konsumenterna. Att dessa själva
skulle kunna uträtta något under de
närmaste fem, sex åren är tyvärr
otänkbart, så som de vanvårdat
organisationstanken under gångna tider i
huvudstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
