Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• sig i tidigare, stundom lika farliga
kulturlägen.
Under reformationstiden,
1500-talet, var Tyskland Mellan- och
Nord-Europas ledande kulturland.
Sverge slod i hög grad under dess inflytande.
Dess ekonomiska övermakt bröts av
vårt rikes store nybyggare Gustav Vasa,
men vår unga diktning, vilken då
naturligtvis främst följde religiösa
tongångar, var för svag för alt stå fri mot
de närmaste utländska mönstren.
Men under storhetstiden blev
det iannat. Storhetstiden var verkligen en
stor tid, även på andens område, ehuru
landets fattigdom och dittillsvarande
av-stängdhet från kulturvärlden ej lät
storheten komma över ansatsen fram till
resultaten. Vid sidan av det .alltjämt
fortlevande tyska, gjorde sig då ett
fosterländskt fornnordiskt inflytande starkt
gällande. Sverge och icke Tyskland var ju
då germanstammens ledare. Men
därjämte tedde sig starkt ett annat
element, vilket alltid gått som. <en stark och
klar källåder genom svensk kultur: det
klassiska. Den stora återuppväckelse
av klassisk humanism och klassisk
formskönhet, som kallas renässansen, hade
först då, ett par hundra år efter dess
uppkomst i Italien, hunnit fram till oss.
Dess inverkan möttes med don
fosterländska. (och tyska) hos Stiernhielm.
Ungefär samtidigt hunnos vi av den
egentliga renässansens efterverkningar.
En praktfull men lärt förkonstlad
diktart, som fått namn efter italienaren
Marini, nådde oss närmast över Tyskland,
men våra skalder av denna riktning,
främst Dahlstierna, gingo även direkt
till de italienska källorna —• storhetsti-
dens bildade svenskar ägde över huvud
en allsidig språkkunskap, som vi
nutids-svenskar hava allt skäl att avundas
dem. En mindre överlastad men
likaledes lärt utstuderad yttring av
samma litterära smak kom till oss från
Frankrike i och med Rosenhanes
son-netter. Från Frankrike fingo vi
dessutom den glada visdiktning, som bl. a.
odlades av Israel Holmström. Slutligen
nåddes vi, redan då om än svagt av
Frankrikes första stora litteratur,
1600-talets majestätiska och formstränga
fransk-klassiska diktning, vilken
väckte lust, om ej förmåga till efterbildiiing
t. o. m. hos skaldebiskopen Spegel.
Ii!
Under f r i h e t s t’li d e n gjorde den
sig mer gällande — renast hos
Gyllenborg — och samtidigt kom därtill elt
engelskt inflytande ehuru mer
filosofiskt än dikteriskt. Från England fingo
vi direkt eller indirekt den första
naturvetenskapliga åskådningen, (Newtons),
den första på erfarenheten byggda
filosofin (Lockes), den första
humanitets-moralen (Shaftesburys). Addison,
främste representanten för de skämtsamt
moraliserande tidskrifterna blev förebild
för Dalins Argus. Därtill kommo nya
franska strömningar. Herdedikten kom
från Frankrike till oss med Creutz och
fru Nordenflycht. Voltaires och hans
efterföljares mördande hån mot
fördo-marne inom kyrka och samhälle
väckte en förtjusning, som visar, hur litet
nödvändig auktoritetstron. i grunden är
för det svenska lynnet.
Ännu starkare härskade det franska
inflytandet under gustavianska
ti-d e n och bidrog mäktigt alt skapa denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
