- Project Runeberg -  Tiden / Sjunde årgången. 1915 /
362

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tids diktning, den första moderna på
svenskt språk. Kellgren tillämpade det
oefterhärmligt behagfullt i formen,
känsligt revolutionärt till innehållet, Leopold
mer beräknat, förståndsmässigt,
satiriskt, fru Lenngren mer psykologiskt
kvickt och vardagsklokt. Onekligen var
vår dikt då på god väg att förfranskas
och även att förflackas.

Men det kom tidigt en motrörelse,
förnimbar redan hos Kellgren. Den kom
endast delvis från Tyskland, från
Goe-thes föregångare såsom Klopstock och
från dennes egna ungdomsverk såsom
W e r t h e r. Även engelska inflytanden
framträdde; särskilt mäktigt verkade
den då upptäckte och översatte —
enligt vissa kännare snarare hopgjorde —
fornkeltiske skalden Ossian. Men
djupaste källan för den nya riktningen var
fransmannen Jean Jacques Rousseau,
förkunnaren av naturens rätt, alltså av
sanningens och lidelsens rätt, i dikten,
av frihetens och folkväldets i samhället,
av känslans och erfarenhetens i
livsåskådningen. Hans inflytande har .även
hos oss varit väldigt och nästan
genomgående välsignelserikt. Det förnimmes
redan hos flera av de rättrogne
gustavi-anerna. Det skönjes än starkare hos så
olika skalder som Lidner och Franzén
och framför allt hos den väldige
kritikern, skalden, politikern, tänkaren m.
m. Thomas Thorild, ehuru alla dessa tre
även rönt engelsk och tysk påverkan.
Thorild synes ha fått grunddragen av sin
tankeåskådning från andra håll men
hans känsloåskådning har knappt någon
påverkat som Rousseau — det skulle då
vara Ossian. Han hade grundligt
studerat tysk filosofi, men dess nyare ljus
värdesatte han på sätt som framgår av

smeknamnet; transcendentala uroxar. —
Nämnas bör även att gustavianerna
hämtade stark inspiration direkt ur de
klassiska, dock nästan enbart de
latinska, mönstren; så t. ex. Kellgren,
översättaren Adlerbeth och framför allt
konstfilosofen Elirensvärd.

*



Det stora omslaget i svensk dikt
liksom i samhälls- och livsåskådning kom
dock från Tyskland. Dess inflytande
var avgjort det mäktigaste under vår
första vittra storhetstid på
1810- och 1820-talen. Det var
emellertid ej Tysklands stora,
klassiskt färgade diktning, den
Goethe-Schillerska, som gjorde omslaget
utan den i dess spår följande
romantiska. Reaktionär i sin
samhällsuppfattning, djup men fantastisk i sin
filosofi åstadkom denna riktning med
sitt hävdande av känslans och
fantasiens rätt lysande diktskapelser och
verkade starkt äggande på vetenskapen.
Detta gäller i fullt mått även om den
svenska romantiken, som efter 1809
trots ett hårdnackat motstånd tog
ledningen inom den svenska eller rättare
sagt den uppsvenska kulturen. Denna
diktarkrets var säkerligen den mest
för-tyskade som någonsin funnits i Sverge,
och dock var ej häller där det tyska
inflytandet enväldigt.

Dess främste man Atterbom ägde en
sällsynt djup och mångsidig bildning.
Han rönte starka direkta klassiska
intryck och särskilt betydelsefullt var, att
han jämte Tegnér och andra gick
tillbaka från den i originalitet underlägsna
latinska litteraturen till den grekiska.
Vidare arbetade han jämte Geijer och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1915/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free