Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Carleson, C. N.: Jordbrukets driftsform - Holmberg, G. H:son: Fredsidéns kretsgång och modifikationer genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis för stordriftens skadlighet eller
dålighet i och för sig, så torde det å andra
sidan vara riktigt vad hr C. varnar för,
nämligen att styckning till sist blir en
”vinst för jobbarne”. Det blir då för
samhället och staten till sist i våra tider
en alltför blygsam funktion att bara
göra vakttjänst mot jobbarne, då
utsikter för en positiv verksamhet finnas för
handen.
För någon tid sedan hade
undertecknad tillfälle att i en naturskön
gränstrakt mellan Dalarne och Värmland gö-
ra några reflexioner i här avhandlade
ämne. Färden gick först förbi några
förfallna och igengrodda ödctorp, där
blott en svag rand tecknade gränsen
mellan övergivna tegar. Något längre
fram sträckte sig en halvmil nyodling,
anlagd av en driftig bruksägare med
verkligt levande intresse för var
fotsbredd åker vunnen ur myren.
Där var havre och råg, så långt man
såg. Där var vilja och håg och —■
förlåt hädelsen —• kapital!
Fredsidéns kretsgång och modifikationer
genom tiderna.
Med anledning av ett litterärt svenskt
folkrätts-jubileum.
För TIDEN av Q. H:SON-HOL.MBERO.
Man skulle i själva verket kunna
uppställa som regel, att så snart större krig
egt ruml mellan två eller flera stater eller
fara hotat en stormakts existens ha
förslag framkommit om åtgärder till
förhindrande av krig mellan folken såväl
som till den ständiga världsfredens
förverkligande. En rad av furstar,
statsmän, filosofer, jurister och
samhällsreformatorer ha gjort sig synnerligen
bemärkta, för sina försök i detta syfte.
Bland furstar kunna vi nämna Henrik
IV av Frankrike samt de båda
Napoleo-nerna I och III; bland statsmän’ Sully,
Henrik IV :s minister; bland filosofer en
fransk abbé Saint-Pierre, Rousseau,
Kant, Aug. Gomte; bland jurister
Ben-thåm, mer känd som utilitarismens filo-
sof, Lorimer, en berömd skotsk
folkrätts-författare samt en av
Folkrättsinstitutets elva- stiftare;* bland
samhällsreformatorer St. Simon, Owcn, framlidne
juris professorn vid Wiens universitet
Anton Menger. Tankarna som uttalats
och förslagen som väckts ha varit mer
eller mindre djup- och vittgående,
alltefter de intressen, som spelat in i deras
* Falkräittsinstitutet, grundat: 1873, är ett
vetenskapligt samfund utan officiell
karaktär, vars ändamål enligt! dess- statuters
första artikel är ”alt, främja folkrättens
framsteg genom att beflita sig om att vara den
civiliserade världens juridiska samvete.” I
dess organ ”Revue de droit intemational”
för 1877 finns av Lorimer (död 1890) en
detaljerad ”organisationsiplan för en
internationell regering”, uppdelad i en lagstiftande,
en dömande och en verkställande makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
