Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Carleson, C. N.: Jordbrukets driftsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skötsel. Hr Östergren, som med glädje
bevittnar tendensen till större
intensitet, kan icke förneka stordriftens
överlägsenhet i fråga om maskinell kraft,
som ju är en exponent för ökad
intensitet, Och så följer av maskinteknikens
tillämpning ofrånkomligt ”en viss o
m-fattning i användningen”, hur
gynnsam för smådriften än hr Ö. anser,
att den elektriska kraftens ”anpassning
efter kraftbehovets mängd” kommer att
te sig.
Är det nu vidare så, att — nättopp
med anknytning till världskrisen och
ej minst de på kriget följande
”regene-rations”-tiderna — utveckling av
sädesodlingen måste gynna det
större jordbruket, samtidigt med a tt. de
utomeuropeiska ländernas betydelse för
brödsädesodlingen ginge tillbaka, då
måste ju en så förståndig man som hr Ö.
rygga tillbaka för ett alltför uppstyckat
och svagt småbruk. Därför omfattar
han med en viss förkärlek en
mellanform —
bondejordbruken — utan att dock vidröra det
ut-rofningsöde, som drabbat dem, och
orsakerna därtill. Försåvitt man ej har
rätt att indirekt utläsa dem i de
villkor, han uppställer för de stor a
jordbrukens överlägsenhet, nämligen
driftig ledning, god ekonomisk blick
och uthållighet.
Klar blick för giltigheten i det stora
hela av Marx’ koncentrationsteori visar
agronomen Flemström. Jordbrukets
”elektrifiering” — i förbigående torde
böra påpekas, att den raskt
fortskridande monteringen av våra vattenfall
börjar sätta en omisskännlig prägel på
meningsutbytet om ”den ekonomiska
lagen” — förvandlar jorden alltmer till
industri- och spekulationsobjekt, varav
vi socialdemokrater böra draga den
slutsatsen, att statens tillhandahållande av
drivkraft öppnar dörren för statens
hand att sträcka sig ännu längre.
Kan en då tänkt social
organisering av livsmedelsproduktionen i så
synnerligt hög grad motverkas av
”backig och sönderskuren terräng” eller
”långsträckta och smala marker”?
Anpassningsmodifikationer äro alltid
sannolika utan att de behöva rubba ett
nytt system, som avser att bringa
ordning, styrka och harmoni i en hel
folk-hushållning. Och vilka förhoppningar
man än må knyta vid den livskraft, som
komme att ingjutas i småbruket genom
föreningsväsen och förbättrade
kommunikationer, kan man ju likväl icke
förneka, att samma förbättringar även
kunna komma en samhällskontrollerad
stordrift till del.
Mest konsekvent och klart synes då
den siste i raden av enquétens besvarare
agronomen U. C e 1 s i n g formulera sin
mening. Jordbrukarens behov av ku
n-s k a p e r och rörelsekapital är
för honom huvudfrågan. Med dessa
förutsättningar har storbruket framtiden
för sig. I sin läsvärda motivering säger
han även ett ”marxistiskt” ord, som bör
anbefallas till begrundande av hela
skocken oklara ”jordreformatorer” inom
och utom socialdemokratin, nämligen:
”Jordbruket blir alltmer en
teoretisk och mekanisk
vete n s k a p.” Man må grina illa däråt
i sin ”praktiska erfarenhets” lillvishet,
men om det å ena sidan är sant, att det
är de stora godsens vanskötsel på
många håll, som bragt stordriften i
misskredit, ehuru det ingalunda är ett be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
