Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Holmberg, G. H:son: Fredsidéns kretsgång och modifikationer genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än ytterligare försäkra furstehusen om
tronfen. Förut ‘föreslaget! avi Henrik,
Frankrikes store konung, gillat av
drottning Elisabeth, av Jakob I, konung av
England, hans tronföljare samt aiv de
flesta av Europas övriga potentater.”
Förslaget ialar ju för sig självt, där det
■slår ett slag för belastandet av de
regerande dynastiernas maktställning i
Europa för .all framtid — tous les siéeles å.
■venir, såsom orden falla i en av
projektets fem s. 1c. fundamentalartiklar.
Boken utgavs 1713, samma år som freden
i Utrecht avslöt ’ett förhärjande,
mångårigt krig, gående i historien under
namn av spanska tronföljdskriget.
Europas karta skulle enligt den gode
abbo-tens förslag för all framtid förbli såsom
■Utrechtfreden komme • att bestämma.
Hans förslag lär ha blivit framlagt av
en av fredsunderhandlarna vid
fredsunderhandlingarna. utan att bli
upptaget.
Karaktäriserat som fredslitteraturens
■långtrådigaste och oläsbaraste verk,
ehuru tryckt som manuskript i flera
upplagor och omfattat med intresse av .
hans tids mest betydande filosofer,
var-ibl^rd Leibnitz i Tyskland, gjorde
Rousseau 50 år senare eller 1761 arbetet
bekant för en större allmänhet genom elt
utdrag av detsamma, åtföljt av kritik
och Rousseaus egna förslag. Målet:
Europas fredsorganisation var gott, men
St. Pierre hade alldeles misstagit sig om
medlen, då han förlitade sig på furstars
uppsåt att vilja uppge de dynastiska
intressena för det stora målet. St. Pierres
fredsplan var outförbar icke emedan det
var en utopi, utan emedan suveränerna
voro dåliga. De skulle aldrig ingå på ett
sådant förslag, änskönt dess grundtema
var suveränernas sammanslutning mot
folket. Avstode statsmännen från sina
fördomar, suveränerna från sin
maktlystnad och nationerna från sina
dumma fördomar, som ta hänsyn till
folkens olikhet i ras, språk, tro o. s. v.,
vore frågan ingalunda omöjlig att lösa.
Med Rousseau som förmedlare blev
Kant, Tysklands store filosof, bekant
med St. Pierres planer, och Kant var själv
mäktigt intagen av Rousseaus politiska
idéer. Preussen var dessutom i krig med
Frankrike. Under sådana
tidsförhållanden utkommer 1795 Kanls berömda lilla
skrift ”Filosofiskt utkast till en evig
fred” (Philosophischer Entwurf zum
ewigen Frieden), som är såsom titeln
antyder en filosofisk spekulation över
den ständiga freden, men även mied
positiva förslag. Samma år slöt Preussen
fred med Frankrike i Basel.
Thomas Thorild säges även med
värme ha omfattat St. Pierre och i en på
latin skriven avhandling redogjort, för
hans planer. Det är nog genom
Rousseau, för vilken Thorild hyste
entusiastisk beundran, som Thorild lärde känna
den franske abboten, ”fransmännens
Sokrates”, som Thorild lär kalla honom.
(Enligt Alb. Nilsson i 2:a häft. av
Edda för 1915, den från Kristiania
utgivna Nordisk Tidskrift för
litteraturforskning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
