Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Holmberg, G. H:son: Fredsidéns kretsgång och modifikationer genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upptogs den till behandling av en fransk
riksadvokat Pierre Dubois i ett av
honom på latin författat arbete ”Om den
kristna världens återvinnande” (De
re-cuperatione ternae sanctae). Dess
utgivningsår anses vara omkring år 1306.
Det är icke blott för sin höga ålders
skull fredslitteraturens intressantaste
verk utan än mer för där uttalade idéer,
vilka, vad juris prof. Schucking i sin
broschyr om ”Världsorganisationen”
framhåller, i många punkter erinra
om 1899 och 1907 års
Haagkonventio-ner.
Idén om staternas federering har
ännu äldre anor, gående tillbaka till den
grekiska antiken,* men som trevat sig
fram till allra senaste tid och genom
kriget fått en ny väckelse. Så har mitt
under pågående världskrig, bland flera
andra, det tyska justitierådet Fr. von
Liszt gripit till pennan och föreslagit
en sammanslutning mellan alla Europas
stater med undantag av England och
Ryssland, vilka av honom betraktas som
Europas fiender, samt ställt i utsikt
detta’ förbunds vidare sammanfogning med
■ett likaledes i Amerika bildat förbund
av alla Amerikas stater samt slutligen
organiserandet av "en allmän, alla
jordens stater omfattande folkgemenskap”.
Henrik IV av Frankrike hade i samråd
med sin minister Sully desslikes
umgåtts med planer att upprätta ett stort
europeiskt statsförbund med världsfred
som mål. Men för att det skulle lyckas,
måste det habsburgska väldet, den
spansk-österrikiska "världsmonarkin”,
som utövade samma press på Europas
* Amfiktyon ernas förbund var ef t
fede-rer-al grekiskt statsförbund, sammansatt ay
12 grekiska småstater, vilkas tvisiter
avgjordes av ett råd’med’domstols funktion.
dåvarande dynastier som det brittiska
sjöväldet på Europas modernai stater,
knäckas genom ett stort krig, vilket
skulle bli det sista. Under
förberedelserna. till ”det sista världskriget” mot
den habsburgska ”världsmonarkin”
mördades konungen på en gata i Paris
den 14 maj 1610 av en jesuitisk munk,
varigenom planens realisering blev
omintetgjord. Liknande vittflygande
planer hade ävenledes Napoleon. Honom
hade föresvävat att en dag kunna
sammanfoga Europas stater till en enda
europeisk familj med en gemensam
lagstiftning, ett gemensamt officiellt språk
och en gemensam överdomstol för
handläggning av de förenade nationernas
rättstvister. Det nya Europa skulle,
hade han tänkt, byggas upp på den
av honom så grymt missbrukade
folkviljans egen grund samt med hjälp av
— blod och järn. ”Huru’ många strider,
huru mycket blod, huru många tårar
skall det icke ännu erfordras för att det
goda jag ville bevisa mänskligheten skall
kunna förverkligas”, voro den fallne
v ärldsdikta torn s meditationer över sitt
förflutna liv som krigare på St.
Helenas klippö.
Sullys utkast till ett europeiskt
statsförbund inspirerade hundra år senare
den franske prästmannen Saint Pierre,
vars borgerligai namn var ett helt
annat; Charles lréné Castel. (Han tog
namnet efter det kloster, där han varit abbot.)
Han skrev ett omständligt verk i tre
volymer, vars titel är nog så upplysande,
i sin helhet så lydande: ”Förslag till ett
fördrag mellan de kristna suveränerna
för ernående av en beständig fred, till
uppehållande för alltid av den fria
handeln mellan nationerna samt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
