Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Möller, Gustav: Sven Hedins visionära förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: SVEN HEDINS VISIONÄRA FÖRMÅQA.
3
der kriget nästan blivit kejserlig tysk
krigshistoriegraf — en utmärkelse som
sannerligen endast undfås av en i alla
stycken fullkomligt pålitlig man.
Det är också allom bekant hur nära
Sven Hedin stått det svenska hovet eller
åtminstone delar därav.
Om man gör det antagandet, att
kretsar som stå nära den tyska
riksledningen redan i början av 1912 eller
däromkring beslutit, att sätta in sin makt
på att framkalla katastrofen (eventuellt
i den åsikten att katastrofen i alla
händelser skulle komma senare) under
loppet av 1914 eller senast 1915 och att
man låtit Sven Hedin förstå, att då och
då måste det smälla, så försvinner
genast övernaturligheten i hans profetior.
Då reduceras de högre makter, som
inspirerat Sven Hedins sannsyner, till
kretsar nära tyske kejsaren.
Men är detta fallet, så har Sven
Hedin sedan 1912, då ”Ett varningsord*’
utkom, utfört en tysk agents
politisk .a gärning i Sverge. Det
synes omöjligt att undkomma denna
slutsats. Sven Hedin kan mycket väl
själv ha trott sig utföra en svensk
patriotisk plikt, men praktiskt taget har
han tjänstgjort som vissa mäktiga tyska
kretsars svenska ombud, och hans
insatser i svensk försvarsrörelse måste ses i
sådant sammanhang.
Tyvärr kunna slutsatserna icke
stanna därvid. Hela den framstormande
svenska försvarsrörelsen, i så hög grad
uppväckt av Sven Hedin, måste under
angivna förutsättningar ha ingått som
led i den tyska kr igsb er edskapen. Det
finns mer än ett yttrande i ”Andra
varningen” av Sven Hedin, som ger stöd
åt en dylik uppfiattning. Det heter bland
annat:
Förhållandena i Norden ha på sista tiden
(1914 före kriget) väckt ett allt större
intresse därute i Europa. Det sätt, på vilket
SveTge sköter sin politik, visar sig medvetet
om sina plikter och ordnar om sitt
försvars-väsen — — — berör på det
intimaste de olika maktgrupperna....
Ententepressen, d. v. s. Rysslands,
Frankrikes och Englands tidningar, förmanar oss
— om än på olika sätt — att icke
överanstränga oss, ty vi hotas icke av några
faror.
Detta påstående torde vad Frankrike
och England beträffar, vara så gott son*
fullständigt sanningslöst. Låt vara att
Frankrikes eller Englands tidningar
någon gång skrivit lugnande mot vad de
sett som en alldeles överdriven och
oresonlig ryssfruktan här i landet, så ha
de å andra sidan icke lagt sig i hur vi
skulle ordna vårt för svar sväsen. Men
citaten må fortsättas*.
Låt oss nu höra vad alliansens tidningar
ha att förkunna. I såv&l dagspressen som
facklitteraturen inom Tyskland och
Österrike låter det på ett helt annat sätt. Där
önskar man blott ett starkt Sverge, betygar
sin glädje över den svenska förs varsrnr elsen
och talar om nödvändigheten av
germiansk samverkan. (I
Österrike!) Man betonar ocikså med skärpa att
man icke ämnar åtaga sig
ansvaret för ett avväpnat och vanmäktigt
Sverge (vilket besynnerligt språk. Vem har
ifrågasatt att Tyskland och Österrike
skulle åtaga sig ansvaret för Sverge?).
Alltså ligger, heter det vidare, vad oss
beträffar, intresset för den ena maktgruppen i
vårt försjunkande i svaghet, under det att
ett starkt rustat Sverge är av
utomordentlig betydelse för den andra
gruppen––––––hela trippelententen anser
ett rustat Sverge som en ökning i
Tysklands makt!––––– För * trippelalliansen
betyder vår styrka ett krafttillskott på
germanernas sida, ett förhållande som under
ett framtida krig kan bliva en faktor
att räkna med.*
* Parenteserna av G. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
