Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Örne, Anders: Mjölkmonopolet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den speciellt riktar in sitt
prisregle-ringsarbete på
nödvändighetsvarorna, där konsumtionen icke utan
de störsia svårigheter kan slå in på nya
vägar för .att såmedelst undgå
monopolbeskattningen.
I fråga om den mekaniska
produktionen, vars storlek lätt kan regleras
efter avsättningen, är det ganska lätt att,
åtminstone i stora drag, klargöra, hur
monopolpriserna bestämmas. Mot én
höjning av priset svarar en nedgång i
förbrukningen. Produktionen
inskrän-kes då i motsvarande grad, och det
erbjuder inga synnerliga svårigheter att
räkna ut, huruvida, höjningen lönar sig
eller icke från producentens synpunkt.
Om avf en viss artikel förbrukas
10.000 deciton vid ett pris av 10 kr. pr
deciton och förbrukningen sjunker med
1.000 deciton för varje ivåkrona, som
priset höjes, så får man följande
kalkyl.
Pris pr Förbrukning Bruttoinkomst
deciton deciton kr.
10 10,000 100,000
12 9,000 108,000
14 8,000 112,000
15 7,500 112,500
16 . 7,000 112,000
18 6,000 108,000
20 5,000 100,000
Om man för enkelhetens skull
.antager, att tillverkningspriset är h ä 1 f t e n
av försäljningspriset, så finner man av
denna uppställning, att producenten av
den hypotetiska varan från sin egen
synpunkt gör bäst i att hålla priset vid
15 kr, pr deciton. I detta fall uppnår
han nämligen ett maximum av förtjänst
med detta pris, eller 56,250 kr.
Kalkylen visar också, att det är tillverkaren
likgiltigt, om han tar 10 eller 20 kr. för
sin vara: I båda fallen blir förtjänsten
precis densamma. För köparna åter kan
det vara ett verkligt livsintresse att
kunna fördubbla sin förbrukning av den
ifrågavarande artikeln för samma
utgift, såsom det utan förlust för
tillverkaren skulle kunna ske, därest priset
sattes ned till hälften.*
Beträffande mjölken, som här
särskilt skall behandlas, har ett monopol
att lösa vida mer invecklade spörsmål
än de nyssnämnda. Den organiska
produktionen lyder delvis andra lagar än
den mekaniska. En jordbrukare kan
icke, även om han vill, på förhand
noggrant bestämma, hur mycket han skall
producera under året. Däröver råda
bl. a. faktorer väder och vind. Med
en rik foderskörd måste i allmänhet
ökad mjölkmängd frambringas. Vidare
äro jordbrukarna självständjga
företa.-gare, som icke kunna i längden
förbindas att låta utomstående reglera
kvantiteten av deras produktion, även om
en sådan reglering vore möjlig. Vid
höga priser stiiger därför inom vissa,
gränser oemotståndligt
mjölkproduktionens mängd. Dessutom tillkommer
den svårigheten, att en stads
mjölktillför selområde utvidgas i samma mån
som mjölkpriset höjes.
För att få ett grepp på frågan måste
man utgå från att varje höjning av
priset på den vanliga konsummjölken
dels åstadkommer en minskning i
konsumtionen, dels absolut taget ökar
den tillgängliga kvantiteten mjölk. Med
stigande pris uppstår sålunda ett hastigt
växande överskott av mjölk, som icke
* Naturligtvis ställer sig saken ej fullt
så enkel, i praktiken som här antagits.
Särskilt inverka produktionskostnaderna i
verkligheten på ett helt annat sätt än vi
förutsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
