Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delta ord taget i god bemärkelse, och
-civilisation komma att lida oerhört och
komma att i hög grad gå tillbaka.
Och varför blir nu det kommande
släktet sämre genom det nu pågående
världskriget och andra nutida krig än
det skulle blivit, om fred fått råda,
varför utgör ett krig, såsom det nu för tiden
föres, en degenerationsfaktor?
Innan vi besvara detta spörsmål, är
det nödvändigt att först i största
korthet göra läsaren något förtrogen med
«n del av rasbiologiens viktigaste
grunder och ärftlighetsforskningens allra
viktigaste resultat.
De mest framstående forskarne på
ärftlighetslärans område, såsom G r
e-gor Mendel, Francis Galton,
Bateson, Punett, Davenport,
Plötz, Gruber, Gorrens,
Tschermak, D e V r i e s,
Johannsen, Lang, B a u e r, C a s
t-1 e, våra landsmän E h 1 e, S e 1 1 i n g,
och Lundborg m. fl., torde väl
samtliga vara ense därom att den s. k. M e
n-d e 1 s lag i huvudsak är gällande för
ärftligheten inom hela den organiska
naturen, vare sig det nu gäller
människan eller djurvärlden i övrigt eller
växtvärlden. Men det är endast de
resultat av forskningen på detta område,
som beröra människosläktet, vilka i
detta sammanhang intressera oss. I
Sverge ha olika släkter studerats
förnämligast av docenten H. Lundborg,
vilken på detta område är en
framstående auktoritet. Han har skrivit en liten
intressant bok i ämnet (H. L u n
d-b o r g, Rasbiologi och Rashygien,
Stockholm 1914*, Norstedt och Söner, Pris
1:50).
Först och främst ha vi då att i korthet
redogöra för, vad som menas med
Mendels lag. Vi hänvisa till den anförda
boken, men om densamma icke är
tillgänglig, så torde även blott och bart
en förklaring över de nämnda
förhållandena, som här följer, i allmänhet vara
nog för att förstå den.
Antingen, det är fråga om växter eller
djur, vare sig det är fråga om
hybridise-ring (korsning) emellan olika arter eller
parning mellan individer tillhörande
samma art eller ras och vare sig
det gäller egenskaper i vanlig
mening eller sjukdomar och
sjukdoms-anlag även hos människan, så
framträda hos avkomman vissa egenskaper,
vilka sägas vara dominerande
(dominanta) i motsats till andra, vilka kunna
betecknas såsom tillbakaträdande
(recessiva). Vissa enheter hos arvsmassan
av egenskaper komma sålunda att
befinna sig i motsatsförhållande till andra
och bilda med dessa ett antal olika
egenskapspar. Varje könscell är, såsom
studiet av bastarderna ådagalagt, ej
bärare av mer än en av två motsatta,
egenskaper. Tudelningen av dessa cellers
moderceller och av dem själva sker
nämligen alltid efter bestämda lagar.
Goda liksom dåliga egenskaper kunna
vara recessiva eller dominerande.
Såsom recessiva egenskaper uppträda ofta
sjukdomar, t. ex. ärftlig fallandesot, döv?
stumhet och ungdomsslöhet med flere.
Huru fallet är med anlagen för vanliga
smittosjukdomar, för vansinnets olika
arter, för alkoholismens olika stadier, för
idiotism och brottslighet,i den skiftande
mångfald av variationer, dessa uppvisa,
torde ännu på länge icke kunna bliva
fullt klargjort. Vetenskapen måste vidr
gå, att den härutinnan ännu icke
hunnit synnerligen långt. Med bestämd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
