Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het vela vi icke mycket.. Men vad vi
veta, tyder på, att även dessa sjukdomar
eller anlagen för dem, liksom så många
andra egenskaper, kunna nedärvas och
att de därvid följa Mendels lag.
Fyra släktled äro medtagna, och sex
olika möjligheter äro angivna, enligt
vilka en viss enhetlig sjukdom eller
egenskap ärves, om den följer denna
läg. De individer, vilkas könsceller alla
äro lika, kallas homozygoter. De, vilkas
könsceller äro olika, kallas
heterozy-goter. Dominansen betecknar man
på rasbiologisk schemata med en vit,
recessiviteten med en svart kula och
bastarderna eller såsom de också
kallas heterozygoterna tecknas vita
med en svart punkt i mitten.
Könscellerna betecknas med mindre kulor
och det behöver i allmänhet icke
särskilt utmärkas, vilka som äro hanliga
och vilka som äro honliga.
Dominansen tecknas även här vit, recessiviteten
svart. Vi antaga att det finnes 4 barn
i varje familj. Kombination mellan
he-terozygoter förekommer ofta vid
äktenskap mellan släktingar, som härstamma
från samma sjuka individ (t. ex. mellan
kusiner, sysslingar o. s. v.), men också
mellan ej alls besläktade individer,
vilka båda var* för sig härstamma från
personer, som lida av en och samma
eller mycket likartade sjukdomar.
De sex olika
kombinationsmöjligheterna äro följande:
1) En person med recissiv sjukdom
gifter sig med en frisk homozygot: alla
barnen bliva då till utseendet friska,
ehuru de äro heterozygoter d. v. s. med
latenta (dolda) anlag för sjukdomen i
fråga*
2) Två heterozygoter (till det yttre
friska) gifta sig: av barnen bliva 25 %
friska, 25 % sjuka och 50 %
héterozygo-ter. Sålunda bliva 75 % till synes friska.
3) En sjuk person gifter sig med en
till synes frisk heterozygot: 50 % av
barnen bliva sjuka, 50 % friska
heterc-zygoter med latenta anlag för
sjukdomen. •
4) Två sjuka gifta sig: alla barnen
bliva sjuka.
5) En till utseendet frisk heterozygot
gifter sig med en frisk homozygot: alla
barnen bliva till utseendet friska, 50 %
utan, 50 % med dolda sjukdomsanlag-
6) Två friska homozygoter gifta sig:
alla barnen bli friska, utan dolda
sjuk-domsanlag.
På samtliga dessa kombinationer
lämna äktenskapen, såväl nu för tiden*
som förr, talrika exempel.
En del missbildningar och sjukdomar
samt vissa antropologiska karaktärer
ha konstaterats vara dominerande
egenskaper. Så t. ex. dominerar
brunögdheten, som beror på pigmentsrikedom i
ögats regnbågshinna över grå och
blåögdheten, som framkallas av
pigments-fattigdom, eller med andra ord:
blåögdheten är recessiv gent emot
brunögdheten. Härav följer att två rent blåögda
föräldrar ej kunna få annat än
blåögda barn, varemot brunögda föräldrar
kunna få både brun- och blåögda barn,
nämligen i fall både fadern och modern
i detta avseende äro heterozygoter, eller
endast brunögda barn, i fall båda
föräldrarna i detta avseende äro
homozygoter eller i fall en av dem är
heterpzy-got. Förklaringen härtill ger oss den
nämnda ärftlighetslagen.
#
Och efter denna lilla rasbiologiska
lektion, skola vi då kanske kunna be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
