Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1916 - Palmstjerna, Erik: Det kritiska handelsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag hemkom alltså med den
bestämda övertygelsen att vi skulle gå
mot svårare tider och fick min
uppfattning härom bekräftad av dem
som bäst kände situationen och som
jag delgav mina blygsamma
erfarenheter.
Men det var icke endast detta som
hos mig väckte ökade bekymmer
och farhågor. Man kunde
nämligen tydligt iakttaga att England
planerade ett sådant isolerande
av Sverge att det i trots av den
svenska regeringen skulle vinna sitt
syfte. Och detta väsentligen
på tvänne vägar: 1) genom det
dansk-engelska avtalet och 2)
separata uppgörelser undan för undan
med svenska firmor. Genom den
förra skulle vår svenska handel
komma under ett slags danskt
protektorat och Köpenhamn bli en
centralpunkt för handeln på norden.
Genom den senare komme vi att
förlora de möjligheter att genom
samfällt uppträdande vinna de
förmåner vi med sorgfälligt utnyttjande
av våra speciella resurser borde
kunna påräkna.
Det var inför framtidsperspektiv
av detta slag, jag dristade taga till
orda för att peka på de faror, vilka
skymtade mycket nära och som vårt
folk även uti kretsar, vilka bort
förstå bättre, syntes förbise.
Nåväl, resultatet blev det vanliga.
Den som med Sverges intresse för
ögonen uttalat sin mening blev
naturligtvis en ”mjukrygg” som
förde ”utländskt tal i sin mun”.
Smädeorden började hagla och den
nationalistiska vågen reste kammen.
Det var alldeles tydligt att en
utomordentligt öm punkt hade blivit
berörd och att de krafter, vilka med
ivriga bemödanden söka driva oss
djupare in i handelskriget funno sig
störda i sin hantering. De, vilka
önskade framkalla en kris med
England därför att vi med samma ha-
stighet nalkas Tyskland som vi
fjärmas från England, blevo avslöjade.
Man upptäckte i detta
sammanhang en handelsaktivism av mycket
allvarlig beskaffenhet.
Handelsaktivismen.
Den t förra aktivismen har d :r
Nils Wohlin nyligen hållit ett
glänsande griftetal över. Den anses,
vara slut. Ingenting är dock
oriktigare. Den har endast uppgått i
en bredare och starkare strömfåra.
Den äldre aktivismen hade med
motiv från Finlands befrielsesträvan
och beundran för Tysklands
organisation och kultur sökt förmå oss till
orientering åt centralmakterna, men
den ideella klang som man bort
finna när det gällde Finlands sak
fördunklades av åtskilligt och
närmandet till Tyskland skulle för oss
betyda ett beroende, vars framtida
faror på det ekonomiska området voro
uppenbara. Denna aktivism rönte
icke beräknad framgång, ty den
förmådde icke sätta i rörelse de tunga
kolonner, vilka allena avgöra
varthän vi skola röra oss.
Men det är fara värt att dessa nu
under den andra aktivismens —
han-delsaktivismens — skede komma i
gång. Denna har nämligen i flera,
avseenden större möjligheter att
göra sig gällande.
Medan den förra vädjade till ett
positivt ingripande kan den
senare begagna den fördelaktiga
positionen att utge sig såsom
försvarare av en rätt och det
är ju en av de vackrare
sidorna i vår nationalkaraktär att
mot sådant reagera vi spontant
och nästan hetsigt. Vi tåla icke
att man tummar på vår rätt
och mot allt förtryck är
svensken beredd till motvärn. Den
psykologiska resonansen kan tydligen
bli större under handelsaktivismens
skede. Och denna berör ju så högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
