Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1916 - Palmstjerna, Erik: Det kritiska handelsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avsevärda och tongivande delar av
vårt folk. Ingjutes hos dessa avoga
känslor, alstrade genom ekonomiska
förluster, och iakttages fortgående
trakasserier slår stämningen över till
en fientlighet, vilken icke väjer för
repressalieåtgärder, vilka kunna
bringa oss i stora vanskligheter.
Denna handelsaktivism är tydligen
utomordentligt farlig för vårt folk
och den är det så mycket mer som
endast ett relativt fåtal personer äga
förmåga och tillfällen att
uppmärksamma vad det verkligen är frågan
om. De flesta få genom pressen
erfara ett nytt engelskt övergrepp och
detta utmålas i kraftiga färger.
Naturligtvis måste vi försvara vår rätt
och göra en motåtgärd. Denna
hälsas med allmänt bifall. Isoleras de
enskilda fallen får också var och en
den uppfattningen att det är rätt
vad som från vår sida förehaves och
vi ha intet ännat att göra än att
understödja den regering som bevakar
Sverges intressen. Det vore osvenskt
annat. Serien av motdrag ökas
och bli skarpare, men sinnena
vänjas härvid och äro beredda för
allt kraftigare åtgärder tills vi en
dag kunna stå inför den logiska
konsekvensen av allt detta, då
handelskriget kan övergå uti ett annat.
Jag vill uttryckligen här
framhålla att det icke är ”spöken på lju^a
dagen” jag framkallar. Det är min
fasta och på åtskilligt säkert
grundade övertygelse att detta ingår uti
planen och därför måste vi på det
allvarligaste se situationen i ögonen
som den är. Det duger icke längre
med detta ytliga betraktelsesätt
som endast tar var dag för sig och
med oreflekterat bifall hälsar när
man svarar på engelska övergrepp.
Yad vi ha att göra för att kunna
bedöma vad som sker och att skaffa
oss själva en uppfattning om hur
vår handelspolitik, d. v. s. vår
neutralitetspolitiks huvudsakliga inne-
håll, skall bedrivas, är att skaffa oss
en samlad bild av
läget och klarhet över
hur den nuvarande
situationen uppkommit.
Först sedan kunna vi förstå
innebörden av hela systemet’ med
exportrepressalier och erhålla ett
begrepp om vilken väg som för
oss är den bästa att färdas framåt
genom de alltmer bränningsfyllda
farvattnen.
Jag måste således med några ord
söka teckna uppkomsten av
nuvarande situation.
Det finnes knappt något område
inom folkrättens vida marker som
har sådan betydelse för de stater,
vilka önska bevara sin neutrala
ställning under ett krig som det
vilket avhandlar sjöfarten
sfrihet under
internationella förvecklingar.
Erfarenheten under tidigare krig har visat
att av denna frihets upprätthållande
har de små staternas välfärd i hög
grad kommit att bero. Det är
följaktligen önskvärt att först säga
några ord om de rättsliga
bestämmelserna ifråga om dessa spörsmål och
att därefter skildra i vad mån dessa
undergått förändringar samt att
klargöra huruvida förändringarna
haft sin orsak i rent tiiateriella
förhållanden eller enbart i de
stridandes godtycke.
Rätten vid krigsutbrottet och
därefter.
Parisdeklarationen 1856
avskaffade kaperiet och bestämde att
neutral flagga skyddar fientligt gods
med undantag av krigskontraband
samt att neutralt gods får, med
undantag av krigskontraband icke
gripas under fientlig flagga samt
vidare att blockad skall vara effektiv.
Icke utan skäl har denna
deklaration kallats sjökrigsrättens
Magna charta och man har byggt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
