Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1916 - Möller, Gustav: Ungdomskongressen och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomskongressen och dess följder.
För TIDEN av GUSTAV MOLLER.
Ställde Socialdemokratiska
ungdomsförbundets ledning till med sin
kongress för att rädda landet från
krig? Eller fullföljdes
väsentligen andra syften med denna
kongress? Ett riktigt svar på dessa
frågor är av den allra största
betydelse för den svenska
arbetarerörelsen. Ty det är klart, att om
kongressens upphovsmän i densam
ma sågo det enda verkligt effektiva
medlet eller blott ett absolut
nödvändigt medel till
bevarande av Sverges fred, så kan
man icke rimligen ur vår synpunkt
förebrå dem illojalitet. Kravet på
lojalitet mot partiet får naturligtvis
ieke drivas så in i det absurda, att
det ställes över kravet på
åtgärder mot ett eventuellt svenskt
anfallskrig. Man kan, om man så vill,
förebrå dem bristande
omdömesförmåga, politisk narraktighet eller
andra på det intellektuella planet
belägna skavanker, men, som sagt,
icke för brott mot
partisolidaritetens fordringar. (Här bortses då
från att man sökte organisera
kongressen ”i hemlighet”, bakom
par-tiledningéns rygg, vilket alltid
blivit en illojalitet.)
Å andra sidan är det lika klart
att om fredsintresset endast varit
en förevändning, som
avsett att dölja det verkliga syftet,
Tiden n:r 4, 1916.
en mask under vilken man ville
mobilisera ett oemotståndligt anlopp^
mot partiledningen, så drabbar dem
däremot med hela sin förkrossande
tyngd förebråelsen för en så långt
driven illojalitet, att ett parti, som
vill bevara sin inre styrka, icke kan
tolerera den.
# &
#
Det torde vara alldeles
överflödigt att ingående syssla med
kongressens förhistoria. I och med det
att partistyrelse och
landssekreta-riat vägrat utlysa kongress, måste
ungdomsförbundets ledning ha
förstått att, då den allmänna politiska
situationen ieke företedde liågon
extra ordinär spänning, en av
densamma utlyst kongress endast
kunde vinna relativt ringa
anslutning. Någon arbetareklassen
samlande kongress kunde det
ej bli tal om. Därmed var
också kongressen urståndsatt ätt
fatta beslut, som
arbetareklassen i sitt handlande kunde känna
sig bunden av. Det hela
måste bli tämligen lösligt och föga
verksamt. I stället för att få
karaktären av en å arbetareklassens
vägnar talande och för densamma,
i händelse av akut krigsfara,
vägledande kongress, måste den få ka-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
