Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1916 - Lorén, S. G.: Kristendomsundervisningen i folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
evangelier. Det första av dessa
anses ha tillkommit omkring år 70
e. Kr. Det är sålunda icke uttryck
för författarens personliga
upplevelser utan grundar sig på legender och
sagor, som voro i svang inom den
kristna, församlingen. Sagorna gå
igen, litterärt uppsnyggade och i
viss mån förändrade, hos både
Lukas och Matteus. Medan den ene
sålunda berättar att Jesus utdrev
onda andar ur e n besatt, säger den
andre att det var två. Den ene
författaren säger att Jesus ej kunde
göra något större antal underverk,
medan den andre påstår, att han ej
ville. Hos Markus torkade det
förbannade fikonträdet nästa
morgon, hos Matteus
ögonblickligen. När den ene säger,
att Jesus bespisade 4,000 å 5,000
män, tillägger den andre: utom
k vinn pr och barn. Markus
antyder att Jesus före
korsfästningen bjöds kryddat vin, men
Matteus säger att det var en
blandning av galla och ättika.
Sådana äro de dokument, på vilka
kommittén stöder sina ”kristna
sanningar”, och vilka såsom skolans
främsta kunskapsgivande läroämne
skola givas arbetarebarnen. Hela
denna underverkshistoria, som våra
barn i skolan alltjämt skola få till
färdkost, är alltigenom så idéfattig
och banal, att den inte ens kan
skänka uppbyggelse vid
kristendomsundervisningen.
Man tycker att
kommittéledamöternas hjärtan skulle krympt
samman inför vad de sålunda tillåtit sig
mot barnasjälarna. Men nej! Med
frejdigt mod nedskriva de sin
motivering för undervisningsplanen.
Under sådana förhållanden är
intet vunnet med att kommittén
föreslagit sänkning av antalet
veckotimmar för kristendomsundervisningen.
För övrigt har inom lärarekretsar
den frågan givit anledning till
fördömande och fordran har
framkommit om att veckotimmarnas antal
skall höjas med tre utöver det av
kommittén föreslagna. Genom det
föreslagna forcerade katekesplugget
vid avslutningsterminen och genom
den rikliga tillgången på föreslagna
bibeltexter och> psalmverser torde det
vara omöjligt att på annat sätt
bringa undervisnings- och timplanerna,
i överensstämmelse med varandra.
Det är i sanning högst bedrövligt
att i en tid som denna, då så många
verkligt nyttiga ämnen trängas på.
skolans arbetsschema, så stort
tid-rum skall upplåtas åt en religiös
förkunnelse, vars värde för barnen är
tvivelaktig och vars historiska och
trosinnehåll bär på så många
skavanker. Man hade kunnat vänta, att
kommittén tagit någon hänsyn,
till det förändrade läget, till vad vi
numera veta om tillkomsten av
dessa legender och berättelser. Men
icke en viskning härom. Det är
tydligt, att här väntar en långvarig och
bitter strid. Den måste ock genast,
upptagas. Innan den striden
slutförts kunna vi icke tala om
folkskolan som medborgarskola.
Folkun-dervisningskommitténs kompromissanbud, skändligt redan genom dess
motivering, skall öppna ögonen på
litet var, blott dess innehåll blir känt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
