Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1916 - Gjelsvik, N. M.: Fredsförhoppningar - Hammarberg, K. F.: En beskattningsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste engelsmännen helt säkert och
ganska snart införa allmän
värnplikt icke blott för de ogifta ntan
för alla. Annars bli de kastade ur
sadeln. För de små neutrala
staterna kan det uppstå allvarliga
svårigheter, just när fredsuppgörelsen
kommer. Och när vi nu icke kun-
na hoppas på fred med det allra
första, få vi i alla fall ännu en tid
att bereda oss på. Den tiden gäller
det också att göra bruk utav, och
i så fall torde vi kunna ha gott
hopp om att komma oskadda ur
denna världsbrand.
En beskattnings/råga.
Sedd ur arbetaresynpunkt
För TIDEN av K E. HAMMARBERG.
Bland reformkrav, som borde vara
mogna för en lösning, är frågan om
de mindre inkomsttagarnas
beskattning i vårt land bland de främsta.
När den s. k. allmänna rösträtten
infördes, väntade sig därav den
tänkande arbetareklassen ej några
stora omvälvningar i samhället, men
den väntade, att reaktionära
angrepp mot arbetarnas frihet skulle
kunna tillbakaslås, och att de mest
påtagliga orättvisorna i vissa
hänseenden skulle kunna rättas. Men
ännu, snart 10 år efter rösträttens
införande, har man ej sett något
mera betydelsefullt med undantag
av ytterligare ökning av
militärväsendet med därav följande ökade
skatter och dyrtid.
Frågan om höjning av det
bevill-ningsfria avdraget har genom
enskilda motioner i riksdagen flera
gånger kommit under behandling
men ej föranlett något beslut. Även
vid innevarande riksdag har en
motion förelegat, som ger anledning
att något skärskåda frågan ur
arbetaresynpunkt. Motionären påpekar
mycket riktigt, att det nuvarande
avdraget, som fastställdes 1883,
numera ej på långt när motsvarar, vad
som nödvändigtvis behöves för li-
vets uppehälle, och ger ett exempel
på, hur det borde höjas, men sedan
stannar yrkandet vid, att kungl.
maj :t skall utreda och framlägga
förslag i saken. Orättvisan som
ligger däri, att den gifte mannen ej
får större avdrag än den ogifte, och
att äkta makars inkomst
sammanslås, så att de i många fall
beskattas tredubbelt mot de ogifta, har ej
förts på tal.
Likväl är förhållandet så, att om
två makar, som båda kunna och
måste arbeta för sin utkomst,
förtjäna, mannen 1,100 kr. och hustrun
800 kr., sammanslås detta till 1,900
kr., det bevillningsfria avdraget
bortfaller alldeles och de ha att
betala efter 19 bevillningskronor. Om
två ogifta personer, de må leva
tillsammans eller ej, deklarera samma
inkomst, få de vardera
bevillnings-fritt avdrag, 600 eller 650 kr. i
Stockholm, och betala således,
mannen högst 5 och kvinnan högst 2
bevillningskronor.
Vid mindre inkomster verkar
nuvarande skatteordning så, att den
ogifta kvinnan alltid är skattefri,
då hennes inkomst är mindre än 600
kr., då däremot den gifta alltid
måste skatta för hela sin inkomst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
