Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1916 - Lorén, S. G.: Fortsättningsskolans reformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spirerade religionsundervisningen
är ett nödvändigt inslag i den
allmänna undervisningsplanen, så hade
man dock kunnat vänta att
kommittén utrangerat, ämnet ur
yrkesskolorna. Men nej! Efter ett hårt
pressat försvar har kommittén
inrymt detsamma under rubriken
’ ’Medborgarkunskap ’ ’.
Såsom bekant torde vara har
kommittén ’framlagt förslag till
un-dervisningsplaner för olika typer
av fortsättningsskolor: i
jordbruksbygder, industriella
fortsättnings-skolor, varvid anslutning sökes till
järn-, snickeri- och textilindustrin,
hantverksfortsättningsskolor för
kvinnlig ungdom i anslutning till
beklädnadsyrkena,
handelsfortsätt-ningsskolor samt
fortsättningssko-lor för kvinnlig ungdom i
anslutning till det husliga arbetet.
Kommittén angiver själv att
reformeringen av fortsättningsskolan
av den anses såsom en huvudpunkt
i kommitténs uppdrag och
betecknar frågan om densamma som en av
våra f. n. allra viktigaste
skolfrågor.
Kommittén anför, att den störa
huvudmassan av barn, eller omkring
110,000, går ut i praktiskt arbete
efter avslutad skolgång i enlighet
med par:a 47 och 48 i
folkskolestadgan. Då av de barn, som avgå
efter avslutad skolkurs, omkring
85 % hava genomgått fullständig
sådan, böra de lärjungar, säger
kommittén, som enligt nuvarande
bestämmelser äro berättigade till
inträde i fortsättningsskola, årligen
uppgå till inemot 95,000. Av dessa
upptar nu fortsättningsskolan
endast en fjärdedel. I mer än halva
antalet av rikets skoldistrikt
saknades 1911 fortsättningsskolor och
under de senaste åren har
barnantalet visat tendens till nedåtgående,
ej blott i förhållande till
barnantalet i folkskolorna utan t. o. m. ab-
solut taget. Att så blivit
förhållandet anser kommittén bero bl. a.
på att fortsättningsskolans läroplan
knappast gör den till något annat
än en fortsättning av folkskolans
kurs.
I omnämnandet av att läroplanen
kan ha ett mindre gynnsamt
inflytande på anslutningen till den
nuvarande fortsättningsskolan har
kommittén sannolikt velat inlägga
en gensaga mot det i även denna
skola existerande katekesplugget.
Kommittén vill nu befria skolan
från katekesundervisningen och den
fullständigare läran om
sakramenten, men däremot bör — anser
kommittén — bibelläsningen bli ett
huvudsakligt led i den hithörande
undervisningen. Jämte bibelläsningen
bör dessutom annan undervisning
med religiöst och sedligt syfte
förekomma.
Programmets ideella innebörd
sammanfattar kommittén så, att i
denna skola, som framförallt blir en
ungdomsskola, får man icke se bort
från det mål, som för en sådan
skola alltid måste bliva det
förnämsta, nämligen främjandet av
lärjungens religiösa och sedliga bildning.
Kommittén har sålunda även här
tagit lik i lasten. Dess vacklan har
obönhörligen fört ut i
biskopspetitio-nens andliga kalmarker. Med en
envishet, som vore värd en bättre
sak, klamrar den sig fast vid
vanföreställningen att arbetslust,
ar-betsärlighet, ansvarskänsla,
fosterlandskänsla och förmodligen alla
övriga medborgerliga dygder på det
intimaste sammanhänga med
kännedomen om den nytestamentliga
sedeläran. Att bli en god svarvare,
skräddare eller husmoder
förutsätter enligt kommittén. att hava en
ingående kännedom om de
paulin-ska mysterierna och vissa
kyrkohi-storiska personligheter. En
tolvtedel av hela undervisningstiden bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
