Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Kautsky, Karl: Krigsseder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt, och den kunde blott erhållas
genom den allmänna värnplikten.
Den nya situationen hämmade
plötsligt tendensen till mildring av
krigs-och folkseder. Hela folket blev nu
intresserat för arméns framgångar,
arméns tänkesätt och
känslostämningar fann det starkaste eko i folket.
Samtidigt blev kriget vildare och
blodigare. De nya härförama behövde
inte skona truppernas liv, ty i
jämförelse med det gamla
värvningssyste-met erbjöd den allmänna värnplikten
en outtömlig reservoir. De borde icke
heller skona dem, ty blott så kunde
de jaga skräck i den gamla tidens
ängsliga fältherrar.
Gentemot utmattningsstrategin
uppträder nu åter det samlade
anfallets stategi (Niederwerfungsstrategie),
som söker att tillintetgöra fienden
med några få våldsamma slag. Nu
blev det också av allt större vikt
att icke blott segra utan utnyttja
segern till motståndarens
fullkomliga förintelse. Hårdhet under
slaget mot de egna trupperna, som man
hänsynslöst offrade, hårdhet efter
slaget mot de besegrade, som utan rast1
förföljdes och nedsablades under
flykten, det hörde nu till de oumbärliga
fältherreegenskaperna. Det
predikade Napoleon i sin praxis och
Clause-vitz i sin teori.
Till de militära betingelser, som
förde till anfallsstrategi kommo
även ekonomiska. 1700-talets krigare
var överflödig för landets ekonomiska
liv. Han var mest utlänning eller
trasproletär. Men den allmänna
värnplikten hämtade bonden från plogen,
arbetaren från verkstaden. Kriget
störde därmed produktionsprocessen.
Ju snabbare freden återställdes - desto
bättre för. folkhushällningén. Även
detta gjorde det önskvärt att med få
raska slag smula sönder den fientliga
armén, i stället för att bryts, dess
motståndskraft genom mångåriga
manövrer.
Även rekvisitionssystemet levde nu
åter upp. Hos de nya soldaterna, alla
landets egna barn, förekom ingen
desertering i massa. Därför kunde man
tillåta dem att sprida sig över landet
för att driva in livsmedel och pen*
ningkontributioner. Liksom på
Wal-lensteins tider levde nu kriget åter på*
kriget. Med rekvisitionssystemet
kunde trupperna vidare röra sig
raskare.
Detta system gjorde kriget populärt
i det segerrika landet och i armén,
men medförde nya lidanden för de
områden, som hemsöktes av fientlig
invasion. Verkningarna av
rekvisions-systemet vidgades nu oerhört på grund
av de kämpande arméernas storhet.
På detta system berodde ytterst att
de segerrika fransmännen uppkallade’
mot sig ett allt vildare hat från
Europas folk. Av furstarnas kamp»
mot den franska demokratin blev
slutligen en folkens resning mot åe
franska plundrarna. Därmed blev kriget
ett folkkrig, en resning av
befolkningen utan avseende på, om den hörde
till armén eller ej. Detta
framkallade-nu ett fruktansvärt skräckregemente.
Civilbefolkningens vapenbruk
betraktades på den ena sidan som djävulskt
förräderi, som krävde blodsoffer. Dessa?
blodsoffer framkallade sédan på den
andra sidan allmänt raseri. Så blev
följden av den dåtida krigföringen
allt vildare blodsutgjutelse. Se.dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
